Dagens Nyheter – 9 september 1872, sida 2

-— L1ld09 — ställa; i annat fall ger jag mitt folk befallning att kasta er ut genom fönstret... Nåå? Baroni såg ut såsom den der vet med sig gBjelf att han har ingenting att frukta. Hans orubbliga lugn oroade Serafen på det högsta; ty han förstod att, om denne man kommit för att preja honom och icke vore fullt säker om att han kunde med bevis styrka sin djerfva uppgift, så skulle han nu se helt annorlunda ut. — Jag begär ingenting bättre, mylord, sade Baroni, ehuru jag är mycket ledsen öfver att nödgas frambära ett sådant ärende. Å denna vexel, som blifvit diskonterad af min firma, finner man ert högt ärade namn. En sådan accept kunde af oss icke annat än godkänzas, och vi lånade penningar på detta papper, som syntes oss utmärkt godt. Förfallodagen inträffar två månader a dato. Jag var utomlands, i Antwerpen, Hamburg, Lybeck o. 8. v., då lånet utgafs, och jag kunde således ingenting veta om hela affären. När jag återkom till London för något mera än en vecka sedan, såg jag namnteckningen för första gången. Jag märkte straxt, att den inte var af er hand, ty jag hade förut haft några förbindelser försedda med er borgen, och visste derför, huru ni skrifver ert namn. Under sådant förhållande fann jag nödvändigt att upp söka er, ehuru jag var förvissad om att ni skulle bekräfta min misstanke att en förfalskning skett. Han talade i en ton, som tycktes vittna