AVIV RNRN tygad. Jag har aldrig i mitt lif kunnat göra R en fjerdedel så vackert. — Jag tackar er, mylord, sade Baroni lugnt. En fråga till, och jag vet hvad jag vill veta. Accepterade ers nåd någon vexel den 15 i senast förlidne månad. Serafen syntes öfverraskad och funderade en stund. — Nej, det gjorde jag ej, svarade han slutligen, Jag har visserligen ibland tecknat mitt namn på dylika förbindelser, men icke den dagen. Jag var då — om jag icke mins alltför orätt — ute på jagt i Hornsey-skogen... Men hvarför frågar ni detta? — Det skall jag säga er, mylord, om ni täcks bevilja mig ett enskildt samtal. Serafen gick ifrån honom. — Det vill jag inte, sade han helt kort. Och han tänkte: den som begär ett samtal på tu man hand med ett fruntimmer, är vanligen betänkt på något slags frieri; den åter som begär ett sådant samtal med en man, vill preja honom. Baroni skyndade sig efter markisen. — Ett ögonblick, mylord, ropade han. Denna sak rörer er sjelf alltför nära, för att ni skulle vilja tala derom på trappan till ett hotell för resande. — Jag vill ingenting höra, genmälde Rock, i det han sköt honom ifrån sig. Men omedelbart derefter ångrade han sig nästan, tänkande: