tafla, från hvilken man har svårt att slita sig lös. I den vid samma plats liggande domkyrkan erhåller man ett begrepp om hvad rikedomar de katolska kyrkorna ega. Ett enda af denna kyrkas många kapeller, Wenzelskapellet, har icke mindre än 365 ädla stenar insatta i — väggarne, der dei dunklet ej synas utan att blifva direkt påpekade. I samma kyrka står den heliga Nepomuks bekanta grafvård, hvars konstnärliga värde helt och hållet träder i skuggan för dess materiela: grafvården består nemligen uteslutande af rent silfver och väger 30 centner! Hvad Österrike, som så länge generats af finansielå bekymmer, väl behöfde en Gustaf Wasa, som kunde hålla räfst med dessa ulfvar i fårakläder, hvilka liksom vampyrer utsuga landets must och merg och derjemte förqväfva folkets andliga utveckling, dessa prester, hvilka i yttre måtto affektera en anspråslöshet, som förlorar hvarje skymt af värdighet genom den flärd och det toma prål, hvarmed de omgifva sig i sitt embetes utöfning, och genom den cy nism och oförskämdhet, hvärmed dö för den heliga kyrkansX räkning länsa folkets fickor! En af Prags lägsta delar, nordvestra vinkeln af den 8 k. gamla staden, tätt vid Moldäufloden, är också ganska märkvärdig och förtjenar att besökas. Der är nemligen judestaden, inom hvars trånga område judarne förr uteslutande hade sina bostäder, derifrån de icke utan fara för lif och lemmar kunde aflägsna sig. Det fättigare delen äf den här talrika judiska befolkningen bor ännu vid judestadens tfånga gator, der de märkvärdigaste butiker med den märkvärdigaste blandning af varor och snusk äro inrättade. Hvad som emellertid gör denna stadsdel märkvärdig är döss garnla syhagoga och den gammla judiska kyrkogården. Def förra är en sällsamt formad, dyster stenmassa i forngötisk stil, den enda i dentia byggnadsart förekommände syhågoga, till hälften nedsjunken i jorden. Det uppgifvesg, med hvad grund af sanning lemnär jag derhän, att denna kyrka blifvit byggd sf judar, som lyckats rädda sig utdan Jerusalems förstöring, men ätt hon Söodaät varit undör århundraden glömd och okänd till dess hon åter i början af 13:dö århundradet påträffådes och ånyo började begagnas till gudstjenst. I kyrkan bänger en stor faha, skänkt af kejsar Ferdinand TIL för judärneg visade tapperhet 1648, då Prag belägrädes af svenskärne. Svenskä krigafmitnen påträffas flerstädes i Prag, och döt svenska namnet är ännu der i liflig, om ock ej i vänlig, erinring. Defom öfvertygades jag vid ett kort besök på den förut omhämda gäfnla judiska kyrkogården: Döhna gräfplaäts består af ett formligt kaos af graäfvårdar, 8å tätt Hopäde på och intill hvarandfä, att man omöjligen kand tåga ett steg på bidam af den smala gångstig; som slingrar sig fråm imöllan dö underligt forfnäde, med hebföiska skfifteeken och mångfärgad mössa betäckta stedarne, Här öch dör öfvetskyggadö af en frodig fläderbuskö eller omösnärjdå af yppiga slingöfväxter: På derna kyrkogårfd; som är ganska vidsträckt; men sedafi nära ett sekel ej möra bögaghnas till begrafningsplats, kan man öfverblicka mef är ett tuseh århufidradeöf. Der finnas femligen grafstönar, som äfö 1,200 å gammla. — Btraxt till venster vVid ingångsporten ligga de judar begrafna, hvilka utgjordö prisöt för den köjserliga fånäån i gåmlå Syna gogati, och vår föråre; em judisk klöckare; Berättade omständligt dönhä stönskogs historiå, dervid äfven betörändö svenskarnes vilda främfart i Bölimen. När vi gedermöra kömnmo till et gräfsten, söm bar färmnöt på en öfverrabbi Löwe; en lärd och vän till den bekante danskö äströnomen Tycho Bråkö, hvilken har sin graf i en af Pragå kyrkör; och detta gaf oss anledhivg nämna att vi voro Svenskar; så verkåde denna upplysnitg på den förut pratsamme klockaren som ett munlås. Han blef med ens tyst och förde -oss körtäste vägen ut på gatan igen. Don Svenska nåtionäliteten var här synbarligen en mycket klen rekommendation.