Dagens Nyheter – 2 september 1872, sida 2

f. d. guvernant, som blifvit någorlunda väl gift, och hvilken åtnjöt ladyas oinskränkta förtroende. Denna qvinna bavarade samvetsgrannt alla hemligheter, som rörde hennes aristokratiska beskyddarinna, ty hon fann sin räkning dervid. Det var så angenämt att få taga emot den ena dyrbara klädningen efter den andra, som grefvinnan skänkte bort, utan att någonsin ha begagnat, emedan det behagade henne att icke tycka om färgen eller snitten, samt ringar eller andra nipper, som hennes nåd tröttnad vid. Ladyns mening var att åka hem litet senare i f. d. guvernantens droska. Alla dylika små försigtighetsmått hade sitt behag med sig; ty de påminde de älskande om att deras sammanvaro icke var tillåten och utgjorde just derför den fina krydda, hvarigenom förhållandet dem emellan blef så pikant. Och de hade också i sjelfva verket den aldra största anledning att söka bevara skenet så mycket som möjligt; ty om lord Gueneveres uppmärksamhet en gång blifvit dragen från hans prisbelönta kor, och i stället fästad på den unga fruns svagheter, så skulle han — som var en styfsint och oresonlig man, full af gammaldags fördomar — utan tvifvel ha gjort processen kort och skilt sig från henne, utan allt afseende på att han sedan skulle få leta efter en annan qvinna, som satte så högt värde på hans familj-juveler som hon,