Dagens Nyheter – 31 augusti 1872, sida 2

än passion. Det var det nöje han utan afbrott, utan förändring, ojemförligen satte framför aila andra, och hvarföre han uppfyllde Stockholm med teatrar. Han spelado sjelf? ofta både komedier och tragedier, och sedan grefve Carl Scheffer med knäfall bevekt honom att derifrån afstå, författade han desto flera teaterstycken samt lärde aktörerna spela dem. De voro merendels lyckliga, utom i plaisanteri, gom hos honom alltid var kallt. Till större delen voro de dock sammansydda af franska pjeser. Gustaf III förlät hellre de flesta fel än det att göra honom ledsen. En minister, som tröttade hans tålamod i den delen, var ej långt ifrån sitt tall. De gunstlingar, som förenade snille och munterhet med en lycklig talgåfva, voro vissa att antingen ej falla eller att snart resa sig åter. Exempel skulle kunna anföras af baron Armfelt, Sehröderheim, grefve Borch, grefvinnan Wrede.