Anmärkningar rörande viderleksmärkenas tillförlitlighet. Genom sammanjemkandet af olika beräkningsgrunder har man sökt komma det rätta så nära som möjligt; men oaktadt detta sammanjemkande, och fastän mirken, på hvilka man stödt beräknins gen, mången gång. hafva en fullkomligt riktig och naturlig grund, kunna de likväl missleda. Så är det äfven med andra väderleksmärken. Om till exempel ett märke utvisar regn och till och, med regnmolnet står tjockt öfver våra hufvuden, så kan möjligen blåst komma från annat håll och molnet, deraf bortdrifvet,: afgifva sitt vatten på ett annat ställe, En annan gång torde alla märken till vackert väder förefinnas: luften vara lugn eller med en lätt, torr blåst; hastigt stannar denna, och en vind från annat håll jagar framför sig ett moln, som afgifyer sitt vatten på den trakten, der luften nyss förut. var så torr, att alla märken till vackert väder visat sig. Man finner således: att vindarne, hvilka dock aldrig på förhand kunna bestämmas, äro mäktiga orsaker till väderlekens omskiften; dock beror mycket på den orts läge, dit vinden kommer, De här angifna gränder böra således icke anses-som osvikliga, utan endast som sannolika anledningar, efter hvilka hvar och en i sin trakt kan göra observationer och slutsatser. Det hinder sällan att den för 19 år sedan upptecgnade vinden och väderleken, med åtföljande barometeroch termometerstånd, inträffa på samma dagar, utan omkring den angifna tiden, hvilket vid nogare påseende inhemtas; till exempel: slädföret, som börjades den 29 januari 1834, motsvarades af slädföret, som började den 24 januari 1853; och slädföret, från och med defi22 december 1834, af slädföret från och med den 17 december 1853. Som barometeruppgifterna nu oftast förekomma i franska millimeter, meddelas är att mot 24,89 svenska tam Svara 736.s1 franska millimeter 25:00 ito 742,05 ditö 25510 dito 745.202 dito 25,4 dito T44A 52 dito VB dito 45,8 dito D. 25ag dito AG, dito 25,00 dito 760,07 dito 26:00 dita TIL, 04 dito 0. 8. V. nm