Dagens Nyheter – 31 augusti 1872, sida 1

dessa uppgifter, svarade denne att de af Schloss anförda bevis finge stå för hans räkning, utan att likväl åklagaren ville bestrida riktigheten af desamma. Rättegångsbiträdet tog nu ånyo ordetoch yttrade att det föreföll honom som om åklagaren ej. rätt kände den ställning i hvilken ban ståre. Omständigheter, fortfor ORT Beckman, ha fört i mina händer ett bref från åklagaren till en länsman ), af hvilket bref rätta orsaken till detta åtal framgår, och detta gör att jag vill fråga om åklagaren nu ämnar fullfölja målet. Hr Beckman yrkade att en transumt al detta bref skulle i protokollet intagas. Åklagaren bestred ombudets rätt att framlägga enskilda bref, som han på något besynnerligt sätt öfverkommit. Hr Beckman enmälte nu att han tills vidare afstod från yr kande om brefvets införande i protokollet. För vittnenas Hörande anhöll åklagaren att till hr Schloss få framställa den förfrågan, huruvida ej: det förra rättegångsdagen hörda vittnet, handlanden N. F. Siden, för Schloss räkning och för hans penningar uppköpt hudar, då i sådan händelse detta af svaranden förebringade vittnesmål blefve utan sgll betydelse. Hr Schloss förnekade detta förhållande. Åklagaren hade inkallat fyra vittnen, af hvilka det första, bokhållaren hos firman Thorman Högström, J. Boman berättade att han af räkenskaperna sett att firman den 16 september 1868 i kommission för försäljning mottagit 184 skålp. hudar. . Dessa hade försålts till hr Schloss och i hans magasin i vittnets närvaro afvägts men hade då vittnet gjort anmärkning, emedan han ansåg den uppgifna vigten vara för ringa. Den som afvägt hudarne hade då förklarat att något misstag skett, hvarefter rättelse genast blifvit gjord genom att somliga vigter togos från vågen och andra ditställdes i stället å fråga meddelade vittnet att han tyckte att de borttagna vigterna ej voro lika med svenska vigter, men hade ej fäst något afseende dervid utan blott antecknat den sist uppgifna riktiga vigten. Vittnet förklarade sig hafva uppfattat: den första vägningon såsom ett misstag och meddelade, på, derom framställd fråga, att hr M. Schloss vid tillfället ej varit närvarande, utan, som vittnet ville påminna sig: då varit bortrest. Derefter hördes bokhållaren Granlund om ofvan omhämda lumphandlaren Björk i Upsala under åren 1869 och 1870 vid leverans af lump till Schloss erhållit undervigt, men derom hade vittnet sig intet bekant, utan upplyste endast att Björkman efter sortering af lumpön, som safvägdes med svensk vigt, fått betalning och tillade vittnet att difterens alltid var oundviklig. På fråga vidgick vittnet att hr M. Schloss ofta varnat sina biträden för att förblanda de tyska vigterna med de svenska. Ogifta lumpsortererskan S. Clason, som för några år. sedan varit anställd hos Schloss, meddelade på framstälda frågor att hon icke sett någon origtighet begås vid vägning och ej heller i magsa.sinetnågonsin sett tyska vigter, ehuru hon hört omtalas att sådana skulle finnas. Åklagarens fråga till. vittnet om hon ej vid ett tillfälle hört ett. at Schloss biträden yttra: Skynda er ned efter tyska vigterna, iv nu är Björkman här ! besvarades nekande. Fjerde vittnet, ogifta lump: sortererskan: -M. Larsson, hade sig bekant att Björkman, sält lump till. Schloss,. men hade aldrig aktgifvit på vägningen. Ej heller hade vittnet någonsin sett andra än svenska vigter i magasinet. Åklagaren tillkänhagaf, att han till dette förhör inkKallat ännu två vittnen, nemligen bergsmannen FEromell och pigan Charlotta Keller, och att den försträmde förebringat laga skäl för sitt uteblifvande Hvad deremot den senare bes träffade, upplyste; åklagaren. att han talat vid henne, men då; hon i förgår skulle kallas i sitt hemvist, var hon derifrån försvunnen, utan. att åklagaren sedermera kunnat erhålla någon unders rättelse om hennes vistelseort Med anlednin; häraf, begärde åklagaren fjorton dagars uppskot, Rättegångsbiträdet yrkade att åklagaren skulle åläggas alt vid nästa rättegångsdag förebringa all bevisning i målet och förnyade häradshöfding Beckman, nu sin -begäran om det ofvan omförmälda brefvets intagande i transumt till dagens protokoll, tilläggande: Brefvet hedrar ej herr stadsfiskalen ! klagaren svarade härpå att det ännu mindre hedrar rättogängsbiträdet att på en skilda vägar: anskaffa bref i afsigt att dormed skandalisera åklagaren. Efter öfverläggning resolverade rätten, att breftransumtet, som befanns icke vara till uppgifven person stäldt, mot åklagarens bestridande ej skulle I protokollet intagas och uppsköts målet till den 12 september, då det äligger åklagaren att föres bringa al den bevisning, hvaraf han sig i målet vill begagna. (A.-B) )Hurucdetta breffrån en tjonsteman tilren ans nan, rörande spaningar i brottmål, kommit i händerna på svarandeombudet. upplystes ej inför donas stolen, men denna omständighet torde icke sakna allt intresse för hr justitiokansleren i hans egen. skap af chef föråklagaremakten. (Not af A.B.)