lar, torde väl Katkows uttalande i sin i Moskwa utkommande tidning hafva ådragit sig mesta uppmärksamheten, Sammankom sten anses af nämda organ, som ännu helt nyligen på det mest oförtydbara sätt uttalade sitt hat imot Preussen och allt tyskt, såsom j ön allvarlig underpant på den europeiska freden, såsom en fast borgen för framåtskridanl det, såsom en högvigtig politisk händelse, som måste bringa någre till förnuft, upp: muntra andre och lugna alla, Att denna sammankomst skulle kunna hafva en ny helig I allians, i den förras anda, till töljd anses under nuvaraade förhållanden för en omöjlighet. Till slut — och det är denna punkt, som väckt sensation inom alla politiska kret gar — yttrar tidningen i anledning af franska pressens uttalade sympatier för Ryssland. ,. Ryssland kan blott önska att Frankrike lyckligt måtte öfvervinna den olycka det iråkat. Men en hämdens politik skulle för detsamma , vara en dålig rädgifvare. Frankrikes egentliga olycka ligger icke i dess militära missöden, icke i dess härars nederlag och tillfångatagande, icke i kejsardömets störtande, ja, icke i den störa krigsskatt, man pålagt detsåmma, ja, icke en gång i förlusten af de provinser, som för det voro af så stort värde; dess verkliga. olycka, orsaken till dess smälek var det onda, hvaraf det länge lidit, Inför den förvånade verldens ögon framställde sig skådespelet. af en fruktansvärd förvirring och ruttenhet. Kunde väl Frankrike, som i sitt sköte dolde detta onda under en glänsande yta af ära och makt, vara klokt i rådslag och starkt i strid? Dess fraratid beror endast och allenast derpå, att det gör sig qvitt detta inre onda. Hämdens försvagande . polivik kan icke bota Frankrike, utan luga rundtomkring, en varaktig fred i Europa och alla regeringars solidaritet mot det onda, hvaraf Frankrike har lidit. Det af åtskilliga tidningar utspridda ryktet, att turst Bismarck af helsoskäl ej tänkte öfvervara kejsarmötet i Berlin, förnekas af officiösa berlintidningar. Kansleren skall inträffa i Berlin den 31 dennes vid kejsar Wilhelms återkomst från Gastein och först efter sammankomstens slut återvända till Varzin. — ; Kölnische Zeitung innehåller i sitt sista! nummer några intressanta betraktelser öfver Rysslands militära förhållanden och gärskildt ) dön frågan, huru ställningen i Tyskland skulle gestalta sig, om det skulie falla czarriket in 4 att angripa Tyskland. Artikelns författare, Julius v. Wickede, framhåller, att den till). numerären betydligt öfverlägsna ryska armån, : kommenderad af dugliga, om ock i vetenskapligt afseende ej så utmärkta officerare som de f tyska äro, i tapperhet och diseplin kan täfla med Europas bästa härar. Dertill kommer ji: fördelen at enighet i politisk och religiös tro, den numera genom jernovägarne underlättade I trupptransporten, omöjligheten för en segrande fiende att iotränga i det inre af det vidsträckta landet samt slutligea stödet af de . panslavistiska sträfvandena i Galizien; Posen I: och Böhmen. Ena officiös korrespondens från Wien bekräftar ott rykte, som förr varit i omlopp, beträffande för detta kungliga. familjen af Hannover. Vid kejsarmötet i Berlin skall en försoning med Preussen ännu en gång försökas. Kejsar Frans Josef skall hafva lofvat att bringa saken till tals. Att för öfrigt en : welfisk restauration ej kan tjena som basis för I: de eventuela förhandlingarne, ligger för öppen ! dag. Det förstås af sig sjelft, att härvidlag ;, upphäfvandet af beslaget på hahs egendom ;j! ligger för detta konungen om hjertat. q Sin politiska trosbokännelse har Gambetta : nyligen afgifvit i följande ordalag: Det fin, nes ej två slag af republik, utan blott en, nemligen republiken utan tillnamn. Uti en republik kan och måste det finnas partier, : det konservativa och det radikala, eller frami stegspartiet. Vi tillhöra detta sistnämda, och j: vi förblifva det troget liksom republiken sjelf, d. v. 8. vi skola, som vi ofta sagt, försöka att på laglig väg och med landets understöd bringa det derbän, att republiken medför alla de politiska och sociala följder, som låta förena sig med den republikanska principen. Kam: pen inom republiken, sedan den väl är grund. lagd, skall alltså forttara, såsom den börjat. IS Men denna legala, fredliga, lidelsefulla, men . ej våldsamma kamp är just det demokratiska ! samfundets lif, 5 Med dagens post hafva närmare och förtyd : ligande underrättelser inlupit om det stora falIi lissement, som en depesch af den 22 dennes från London meddelade. Det är firman GledI. stones kompani i London, som måst inställa aina betalningar med en passiva af bortåt 36 millioner rdr. Firman har under 50 år åtöjutit mycket anseende och inom finansverlden intagit en ledande ställning; hvilket kursfallet på consols med Is procent äfven antyder. I England har patatissjukan utbrutit och antagit sådana dimensioner, att man i anledning deraf fruktar för allmän prisstegring å lifsmedel. Tyskland, som efter kriget utmärkt sig för en snabb och kraftfull lagstiftning i. frisinnad anda, har att emotse en ny offentlig inrättning, hvaraf man väntar sig mycket godt, -nemligen en regeringsbyrå för allmänna helsovården. Ett lagförslag härom är under utarbetning och skall snart föreläggas förbundsrådet. General Uhrich; Stressburgs hjeltemodiga försvarare, hvars namn hösten 1870 var på allas läppar, men som få mWäng dar daraefrer äl eta Ib doesnt Ad här