Dagens Nyheter – 27 augusti 1872, sida 1

ville tillstå det för sig sjelf. Huru mildt och fogligt hans lynne än var, kunde han aldrig förlåta den gamle grefven, att han velat med skam hölja hans moders minne. VI Det var midt under säsongen; gardesofficerarne hade ofantligt mycket att beställa. De voro nära att arbeta sig till döds; och krigstjensten i det heta Indien kunde ej kallss mödosammare än den mängd omsorger och bestyr de nu hade sig ålagda. Uppvaktningar hos förmän, tjenstgöring vid simulakrer m. m. dylikt gjorde det minsta besväret; värre var morgonexercisen, den nästan dagliga paraderingen, de långa belägringarne af frukostbordet, hvarvid det gällde att bestorma väldiga gåslefverpastejer utan andra vapen än Chartreuse och Chambertir, provianteringsgöromålen när sköna befälhafvarinnor begärde glace eller smultron vid festliga tillställningar; det oupphörliga inspekterandet af balernas flygande bataljoner, klubbarnes flitiga freqventerande, och de ständiga uppköpen af handskar, som voro nödvändiga fir ett pligttroget iakttagande af den vigtiga lag, hvilken bjuder hvarje dandy att aldrig begagna samma handskar mer än en gång. Cecil var den mest upptagne af alla. Han hade nemligen af en eller annan orsak kom