-— GV ee dan de tillsammans begåfvo sig hemifrån på morgonen, blifvit kastad af hästen och måst återföras till Royallieu. De skador, ynglingen lidit, uppgåfvos vara af ganska allvarsam art. Bertie erfor den största oro vid mottagandet af denna underrättelse. Visserligen var han i alla andra fall mycket sorglös och liknöjd samt temligen egoistisk, men han höll innerligt af sin broder. Han red genast hem. När han inträdde i det mörka rum, der Berkeley befann sig, tycktes honom gossen ligga såsom död med håret i vild oordning, bröstet blottadt och högra armen afbruten och spjälad. Det dödlika utseendet härrörde emellertid endast deraf att man låtit honom inandag kloroform. Men Cecil gaf sig icke tid till att tänka härpå. Med ett enda språng var han vid sängen, och lutande sig öfver den meds vetslöse ynglingen, mumlade han för sig sjelf: — Det är mitt fel. Jag borde ha vakat öfver honom. Dessa ord voro knappt hörbara; han ville högst ogerna visa någon menniska att hen var nog dåraktig att hafva känslor. Äpnu cn minut — och han hade återvunnit herraväldet öfver sig sjelf; han reste sig upp, och hållande handen på gossens panna, vände han sig till husets läkare, hvilken blifvit tillkallad och skyndat att infinna sig.