Dagens Nyheter – 19 augusti 1872, sida 2

Skånska stenkoten. Vallåkra— Billesbolms bolaget har vidtagit åtgärder för djupborrning efter stenkol å hemmanet Spargotts egor nära Tågarps station. Sitier i högen. Man hade sagt mig, att å kungsskogen — en stor betesmark inom Sönnarslöts socken — skulle bo en man, som vore besynnerlig, och jag gick en dag att uppsöka honom. Kojan är liten och stugan är träng. Låg är dörren, så att ödmjukt skall man buga för att få komma in. Men i denna stuga, som beqvämt rymmer två personer, så vida de ej sätta näsan för högt i vädret, har Per Jönsson ensam framlefvat närmare ett halft århundrade, utan både goda vänner och trogna grannar, utan annat sällskap än — en bibel. Länge var stugan hans enda rum, utgörande både kök och spiskammare, både sängkammare, matsal och förrådshus. Men en vacker dag eller kanske natt — Per har ingen klocka, utan endast en af honom sjelf konstruerad solvisare — fann han stugan för trång och beslöt — pygga till kanske? Åh nej; — gräfva sig ett större rum. Och nu gräfde han från stugan in åt den backe, i hvilken den gamla bostaden är anlagd, en gång, som är 78 fot låog och sä hög, att han sjelf kan gå rak i densamma. (Kr. Alleh.)