-—KQ6IV sjelfX, så slutade geheimerådinnan sitt bref, skulle det vara synnerligen lugnande att af er erfara, det mina systerdotter verkligen har anlag för det svåra kall, som hon valt. Som geheimerådinnan hoppats, så gick det. D. var såsom alltid förekommande ocH artig; han svarade, att han följande dag klockan 5 ville göra damerna ett besök och att det sKulle bli honom ett kärt nöje att få formera bskantskap med en blifvande skådespelerska, eom han redan många gånger haft tillfälle att se vid hennes täta besök på teatern. Och det gkulle i sanning ha varit svårt för honom att icke -märka den unga flickan. Förutom att hon oupphörligt besökte teatern, hade hon rö: dan under bågra veckor: tagit lektioner hos en utmärkt äldre skädospelerska — och vidare var hennes beundran för D. alltför uppenbar, för att han icke skulle ha blifvit den varse. Hennes ögon yoto ju beständigt fästade på honom, så ofta han var på scenen; och då han icke spelade, sökte hennes ögon gång efter annan håns loge likasom längtade honefter en blick, ett småleende af honom; Laura stod framför spegeln och betraktade för tjugonde gången sin toalett, eöm redan för en timme Bedan var fullbordad. Då stannade en vagn utanför porten, hon sprang fram till fönstret... Det var verkligen han! Huru lätt svingade han sig icke ur ekipaget, huru