Dagens Nyheter – 16 augusti 1872, sida 2

det oaktadt plågade, så som blott en ung, uppsluppen flicka kan plåga en allvarsam, förälskad assessor. Den unge mannen rörde ännu en gårg med skeden i sitt te och skulle säkerligen ganska länge ha fortsatt denna intressanta sysselsättning, om icke klockans slag hade erinrat honom om att det var sent. Han drack hastigt teet och tog afsked af damerna. Laura följde honom till dörren och tackade honom .hjertligt för det han ledsagat henne hem. Geheimerådinnan såg efter honom, sedan han gått, och sade: — En bra och redbar man och min aflidna väninnas son... Han har dessutom en betydlig förmögenhet och befinner gig i en god samhällsställning. — Och vackia bruna ögon har han samt fina blanka stöflar och glacd-handskar, deklamöerade Latra, — Ah, med dig kan man då inte tala ett förnuftigt ord, sade hennes tant på en:gång leende och smått förtörnad; en fattig flicka som du skulle skatta sig lycklig öfver ait kunna göra ett så godt parti, och om du inbillar dig att få en-behagligare lott som skådegpelerska. .. — Så misstager du dig mycket, inföll den unga flickan. . Det vill jag på intet sätt bestrida; men ger du, min kära lilla tant, jag