Dagens Nyheter – 13 augusti 1872, sida 1

ERRIN otvifvelaktigt ännu mera blir det starkaste i andra kammaren vid denna riksdag. Politisk klokhet förbjuder att längre sätta sig alldeles på tvären mot detta parti, såsom städerna och deras ombud hittills gjort. Sådant kan icke annat än reta och förbittra det öfvermäktiga partiet. Det har hittills med moderation begagnat sin makt. Man skall icke kunna uppleta skäl för någon tillvitelse mot det att ha dikterat något enda beslut i andra kammaren på grund af ovilja mot städerna. Men det ligger i menniskans natur — man må nu huru mycket som helst ogilla att så är — att personer som länge och ihärdigt skymfas, retas och motarbetas af andra, slutligen uttröttas och taga sig till att mel förbittring visa sin styrka till att göra motståndaren förfång. Vi tro att det vore önskligt för städerna, att de i tid insåge detta och vore betänkta på att räcka en försonlig hand åt landt nannapartiet. Med detta kunna städerna vinna mycket, mot det numera intet. En annan vigtig fråga, som på riksdagen kommer under pröfning, är den om upphäfvandet af de lagar, som hindra menniskan att dyrka Gud. enligt sitt samvete. Det är otroligt att sådana lagar finnas i ett land, som kallar sig kristet, men tidningarne omtala som oftast, att personer blifvit dömda till fängelse eller. böter för det de förkunnat Guds ord enligt sitt sätt att tolka bibeln. Vår grundlag tillförsäkrar en hvar en fri utöfning af sin religion, så framt han ej störer samhällets lugn, det vill säga, såvida han ej predikar uppror eller med sin lära åstadkommer allmän förargelse. Alla religionsfendtliga. lagar, som strida häremot, måste upphäfvas. Kommunalförfattningen för landet bestämmer skattebidraget såsom grund för rösträtt. Detta leder till ett orimligt resultat, ty den som skattar för aldrig så litet mer än kommunens halfva skattebidrag kommer härigenom att rösta för helå kommunen. Deraf synes att skattebidraget är en alldeles oriktig grund för. rösträtten. Detta har man ännu ej insett; ty äfven de, som ifrigast yrkat på förändring, hafva döck merendels ej gått längre. än att lika rösträtt.skulle införas vid val; som utmärka kommunalt förtroende, men velat att rösträtt efter skattebidrag eljest skulle bibehållås. En sådan förändring är ej tillfyllestgörande, utan måste lika rösträtt i alla kommunens angelägenheter införas. Detta mål har man visserligen: ej utsigt att i den närmaste tiden uppnå, men vid valen bör man dock afse att: få ombud som vilja sträfva derhän. Största delen af Sveriges befolknivg är utesluten från rätt att deltaga i riksdagsmannaval. De flesta få således lyda de lagar, som ett fåtal stiftar, och betala de skatter, detta fåtal behagar pålägga. Hvar och en kan inse, huru liten trefnad det måste vara att bo i. ett sådant land, der några få äro herrar öfver de öfrigas lif och egendom; ty de som stifta lagar kunna, om de vilja det, bestämma dödsstraff eller lifstidsfängelse för hvilket brott som helst samt förklara hvilken handling som helst för brottslig, och genom tulloch bränvinslagstiftningen. kunna de öfverflytta de drygåste.. skattebördorna på de fattigaste klasserna. Detta måste. äfven snärt ändras, så att antalet. af rättslösa minskas. och flera få politiska rättigheter. a an hn RA a EE TR a a a nn