RE SE nn kade strumpor, gammalmodig peruk, stora glasögon och svart käpp, hvars knapp bildade ett negerhkufvud, satt framför kaminen och sträckte ut de magra händerna i en ställning som om han frös. Vid hans fötter låg en etor svart bund och på en ländstol nära bredvid bangs stora, gammalmodiga hatt. Synen var så tydlig, så påteglig att man med sunda ögon och sinnen icke kunde tvifla på dess verklighet. Den dödslika tystnaden rändt omkring figuren, dess fullkomliga orörlighet gjorde ett hemskt, spökaktigt intryck. Jag såg på baronessan; hon kämpade synbarligen för att återfå fattningen. Med en blandning af fruktan, förvåning och harm rätade hon slutligen upp sig i hela sin längd och öppnade munnen till den våldsamt framstötta frågan: CHvad vill ni här:4 men gubben tycktes vara döf och etum; han rörde Big icke det minsta och förrådde icke genom rivgaste tecken att han kört baronessans fråga. Jag måste tillstå att en sällsam rysning for genom alla mina lemmar. Uret visade just på midnatt. Det föreföll mig plötsligt ganska kallt i rummet, .men blodet rusade på ett verkligen Vedöfvande sätt till bjernan, under de; att mina ögon liksom omtöcknsades mid ea slöja. Vid en ytterligare blick på den utomordentliga synen tyckte jag mig märka att den, oaktadt sin orörlighet och den ru dt omkring herrskande djupa tystnaden, telade,