Dagens Nyheter – 5 augusti 1872, sida 2

v SN Utrikes-Nyheter. Thiers infann sig den 29 juli tillika med inrikesministern Lefrane i det utskott, som är tillsatt för att pröfva frågan om församlingens ajournering, och har der afgifvit de af utskottet äskade upplysniogar om den inre politiken. Sammankomsten räckte 3 timmar. Man käns ner ieke noga ionehållet af presidentens yttranden, men tidningaroe förmäla öfvereasstäms mande att de voro särdeles lugnande och försonliga. Ordförsaden, Saint-Marc Girardin, höll ett långt, temligen obestämdt tal, hvari han med försigtighetinflätade det monarkiska partiets tvifvel och oro samt till slut bad Thiers meddela hvad regeringen ämnade göra under försemlingens ferier. På detta något underliga spörjsmål svarade Thiers att han ämnade regera Kkorrekt, förblifva sina löften trogen och upprätthålla den grundlag, man lemnat i hang vård, då verkställande makten uppdrogs ät honom. Ordföranden fästade uppmärksamheteu på de faror, det konservativa partiet ej kunde undgå att se i den omnständigheten att de radikala anslutit sig till regeringen, hvarpå amiral Faure (af venstra centern) svarade att detta snarare vore ett vittnesbörd om regeringens duglighet, enär den icke sökt radikalernes bistånd. Sedan ännu flere af högern talat, förkarade Bertauld (af venstra centern) att utskottet ej kunde göra bättre än att anmoda Thiers att fortsätta styrelsen i samma anda som hittills. — Utskottet gaf efter detta till församlingen ett utlåtande, hvari det förklarade att de konservativa funnit sig fullt belåtna med Thiers förklåringar. Kammaren har beslutit icke hålla några sammanträden från den 4 augusti till den 11 november. Någon interpellation angående den inrikes politiken bar ej egt rum. Den 30 juli mottog Thiers en deputation af församlingens venster, som meddelade att det republikanska partiet ämnar under ferierna arbeta för nationalförsamlingens upplösning och nya val. Thiers svarade att regeringen i afgeende på den saken måste iakttaga neutras litet, men att hon skulle vaka öfver att ordping och lugn blefve upprätthållna. Man drager såväl härat som af andra omständigheter den slutsatsen att Thiers sjelf önskar bli af med en del af den nuvarande monarkiska högern, desto heldre som de fleste prefekter nyligen underrättat honom att landet blir mer och mer republikanskt. Härtill skall i hög grad ha bidragit Gambettas tal om stads och landsbygds gemensamma intressen. Då furst Bismarck firade sitt silfverbröllop erhöll han från kejsar Wilhelm en dyrbar vas och från särskilda korporationer och personer 192 lyckönskningstelegram, utom ett ännu störra antal bref,