Midt emellan de begge fångvaktarne, som hade vecklat sina armar omkring hans, framfördes Jack Sheppard till kärran. Han såg rundt omkring gig; och då han hörde det döfvande sorlet — då han kände inflytelsen af dessa tusentals ögor, som voro fästade på honom — då han lyssnade till de ständigt förnyade hurraropen — försvunno alla hans farhågor och hans ängslan, om han hade någon sådan; och det förekom honom Snarare, som han gick att fra en triumf än att lida en vanhederlig död. Jack hade ej förr intagit sin plats på kärran, än fångpredikanten uppsteg dit efter honom och; sättande sig vid hans gida, begynte läsa högt ur den medhafda bönboken. Jack var dock vid detta tillfälle för mycket upprörd af det som föregick omkring honom för att kunna gifva synnerlig uppmärksamhet åt den goda mannens förställningar. Han var förlorad i en hvirfvel af stormando känslor, Tåget satte sig nu långsamt irörelse. Hästgardisterne svängde omkring och röjde väg; fotgardisterne slöto sig tätt omkring kärran. Derefter kommo -sheriffernas spjutbeväpnade män, gom gingo fyra och fyra i bredd, samt glutligen en lång rad konstaplar, som likaledes gingo fyra och fyra. Processionen hade just kommit i marschJAOK BHEPPARD, 91.