Dagens Nyheter – 31 juli 1872, sida 1

låta sin teckning, lemna mer än 8ex procents ränta i evrldelig tid. Ty franska staten utfärdar icke några obligationer som förfalla efter Vissa år eller utlottas till betalning inom en viss tidrymd, utan den tillförsäkrar hvarje låntagare åtnjutandet af en perpetuell ränta å vissa kapitalbelopp, så att den som nu (nemligen i särskilda poster under loppet af bortåt 2 år) lånar franska statsverket t. ex. 84,500 frank erhåller deremot rätt att sjelf eller genom sin rättsinnehafvare i alla tider af franska staten årligen bekomma 5 procent å 100,000 frank, räknadt från den 16 nästa augusti. Lånet blir sålunda ganska dyrt för franska folket — dvrare, tro vi, än något lån som Sverige upptagit sedan det, för jernvägsbygnader, började ånyo beträda statsskuldsättningens bana. Få ha bättre än franska republikens president varit i stånd att uträkna, det lånet, som sagdt, blir på lävgden mycket kostsamt, och det kan knapt vara föremål för tvifvel att hr Thiers insett hurusom Frankrike skulle kunnat på billigare vilkor erhålla de medel det behöfde för att något år tidigare befria sig från den utländska ockupationen. Det är också icke sistnämda mål ensamt hr Thiers genom sin stora operation velat vinna, utan han har offrat ett eller annat hundratal millioner för att af hela Europa erhålla ett storartadt plebiscit till förmån för Frankrikes ära och kredit. Han önskade att lånets belopp skulle bli många gånger tecknadt i ändamål att det måtte blifva alldeles klart att verlden hyser ett snart sagdt obegränsadt förtroende till franska folkets stora rikedom och till dess vilja att uppfylla sina pekuniära förbindelser. Detta syfte, hvarmed äfven var förknippadt det att befästa hr Thiers? egen ställning och dermed äfven republikens bestånd, har han i fullaste mått ernått, ty Frankrike och det öfriga Europa ha erbjudit sig att försträcka icke blott de 3 milliarderna som behöfdes, utan 25 å 30 milliarder, hvadan den som tecknat sig för t. ex. 1 million frank (såsom en enskild man i Stockholm) icke har utsigt att få lemna mer än: 100;000 å 125,000 frank. I den mån spekulationen varit liflig, har ock värdet af de förväntade franska papperen stigit, så att dessa räntebevis, som utlemnas mot 84 frank 50 cent. pr 100, redan i går noterades till 87 frank 40 cent. pr 100, eller med nära 3 procents avance. En och annan torde erinra sig att för halftannat år sedan åtskilliga härvarande tidningar, som gjorde affärer i sensationsnotiser och sensationsreflexioner, ideligen upprepade att det i allt fall nog olyckliga Frankrike vore ruineradt för lång tid. Afven Sverige har nu i betydlig mån bidragit till att gifva dessa blad en fullständig dementi. cister RT NN