Dagens Nyheter – 30 juli 1872, sida 2

PS EUIe MR SKIULS MU UTAVUIRUILB: (Insändt.) Till redåktionen of Dagens Nyheter! Vi anhålla om införande i eder ärade tidning af följande rader. — Det är en egendomlig och de två folkens karakterer betecknande företeelse, att svenskar och finnar i våra dagar följa så skilda vägar i utvecklingen af sitt förhållande till hvarandra, Detta förhållande håller dock, trots den politiska skilsmessan, åter på att bli vida mer innerligt än det varit ti!l exempel under förra hältten af detta århundrade, enkannerligen under kejsar Nikolai regering (1825—1855). Men oaktadt den växande hjertligheten förefinnes dock vissa punkter i det ömsesidiga förhållandet, som just icke äro smickrande för vår nation. Finnarne, isynnerhet de så kallade fennomanerne, tyckas med en viss afvoghet betrakta det svenska kulturarbetet, hvarvid de doek icke försumma att i viss mån följa med Sveriges alster på litteraturens område, men deras offentliga representanter, skriftställarna, liksom sky att i eget land göra det svenska lifvet till föremål för någon allmännare uppmärksamhet. I Sverige deremot möter man motsatsen, då frågan gäller Finland och finskt lif. Detta skönjes bäst deraf, att medan i Finland högst få arbeten om Sverig2, vare sig tidningsartiklar eller annat, sett eller se dagen, den svenska litteraturen deremot de senare åren blifvit riktad med en icke obetydlig mängd arbeten, tidningsartiklar, noveller m. m., som röra Finland. Att en af orsakerna till detta missförhållande är det censurtvång, som råder i Suomi landet, medge vi; men under den jemförelsevis fria pressperioden åren 1865—1867; då någon preventiv censur icke utöfvades af regeringen, stodo sakerna på ungefär samma ståndpunkt som nu. Härtill kommer den gavska egendomliga omständigheten att flere af Finlands störste författare, såsom Runeberg och Topelius m f., funnit förläggare för sina arbeten icke i det land, der de bo och skritva — utan i Sverge, Det är ett besynnerligt förhållande på det finska andliga litvets område, och hvilket får en gripande illustration genom det stora antal vetenskapsmän, litteratörer och konstnärer m, fl., som de eenare åren flyttat öfver från Finland till Sverige. Såsom vi nämde, har under de senaste 10 3 15 åren i Sverigo icke så litet blifvit skrifvet om Finland, isynnerhet i belletristisk väg, och vi tillåta oss att härvid anmärka, att blott en rioga del utgått från de finska emigranterna, Vi ha närmast föranledts till dessa reflexioner af ett antal noveller och romaner, hvilka spela i Finland, och som under de två 3 tro sista åren utgifvits af en svensk, den unge, lofvande författaren I. O: Åberg. Vi nämna här föijande arbeten af honom, som alla afhandla ämdön från Fioland: Fahlander i klämman (Flora 1871); Prest dottern på Carlön och kossack-chefen (Freja 1871); Duncker och hans skyddslingar (Flora 1872); Daniel Juth (Svenska Veckobladet 1872); Vid Näsijärvi (Dagens Nyheter 1870); Hjeltarne från Savolaks (Aftonbladet 1872); Flyktingen (Medborgaren 1870); Björneborgaren (Sv. Medborgaren 1872). Såsom man ser, behandla de flesta novellerna ämnen från Finlands hjeltekamp åren 1808 ock 1809. Det är troligt att hr .s. mäktigt gripits och blifvit väckt till verksamhet i docna riktning af Runebergs Fänrik Stål, och häri ligger ju intet ondt. Det bevisar tvärtom huru djupt den finsko skaldens lyra mäktat röra en svensk hans hjerta. I sina berättelser från Finland ådsgalägger hr Åberg icke allenast en anmärknivgsvärd kunskap i Finlands historia och geografi, utan jemväl en verkligen förvånande bekantskap med den finska folkkarakteren, landets skaplynne, ja till och med ländskapets natur och utseende. Och dock har hr Å., oss vetorligen, aldrig besökt Finland. Författarens stil, syn nerligen ledig i sjelfva borättelsens utveckling, tillkännager afgjord talang, ehuru å andra sidan skriftställsrens ovanliga produktivitet föranledt att språket icke alltid är så postiskt hållet och värdadt, sor det sannolikt skulle blifvit om han kunnat unna sig mera tid. Besynnerligt i vårt tycke är ätt så få af hr Åbergs arbeten utkommit såsom särskilda böcker; de skulle på detta sätt ha vunnit en SN SÅR oa sd EK ER kr FE rg PES PSESENINNENENE