Dagens Nyheter – 29 juli 1872, sida 2

så djupt beklagat. Så snart han nu hade läst det, lät han det af bestörtning falla ur sin hand, Winifred tog snart upp det. — Ni är inte Thames Darrell längre, sade hon, efter att hafva i hast genomögnat brefvet; ni är markis af Chatillon. -— Min far var således af franska kungliga blodet, utropade Thames. — Hvad för slag? hvad är det ni säger? ropade Wood och såg upp från papperet. Hvem är markis af Chatillon? — Er fosterson Thames Darrell, svarade Winifred. — Och markisinnan är er dotter, tillade Thames. — 0, Gud! utropade Wood. Mitt hufvud svindlar. Så många sorger, så många fröjder, allt på en gång är för mycket för mig. Läs det här brefvet, Thames — mylord — herr markis, ville jag säga. Läs det, och ni skall finna, att er olyckliga morbror, sir Rowland, afträder till er alla sina egendomar i Lancashire. Det återstår för er ingenting annat än att taga dem i besittning. — Så besynnerliga mina öden hafva varit! gade Thames. Utlemnad att mördas af en onkel som kände mig, blef min lott att i det land, dit jag räddat mig, falla i en annan onkels händer, som, utan att känna mig, blef min välgörare. Det är min fars egen bror, marskalk Gaucher de Chatillon, samt kar