Dagens Nyheter – 25 juli 1872, sida 2

många år icko varit i Guds hus, var på det djupaste rörd. Dä han tillfälligtvis upplyfte sina ögon, såg han, att hans närvaro blifvit bemärkt af familjen från Dollis-bill, och att de betraktade honom med innerligaste deltagande. Så snart gulstjenaten var förbi, trängde Thames sig fram till honom och hviskade: — Var försigtig; likbegängelsen kommer att ske efter aftoasången. Jack vågade icka kasta en blick åt Winifred, men sedan ban lomnat kyrkan, begaf han sig till en närbelägen äng, der han värtado, tills sällskapet från Dollis-hill kom gående sakta uppför backen. På ett ställe, der vägen krökto sig, såg han huru Winifred letade efier hocom med ögonen cch, då hona upptäckte honom, viftado rm: d handen. Dorefter återvändande till kyrkogården, gick ban rundt omkring den, och vid denna vandring upptäckte han rå vestra sidan, bredvid ett litet ideträd, eu nygräfd graf. — Hvyars hvilorum är detta? frågade han an karl, som stod der bredvid. — Jag kan inte säga, svarade denns; men jag skall fråga dödgräfvaren William Morgan. Hör, Peter, ropade han åt en krusbårig gosse, som lokte på en af de gräsbevuxna grafvarns; bed far din komma hit. Den lilla igelkotten hoppads ästad och återkom genast med dödgräfvaren. — Det är fru Shepparda graf, sade denne