Dagens Nyheter – 20 juli 1872, sida 2

Fru Sheppard såg på honom med en skarp blick, liksom hon velat genomtränga det hemska djupet af hans själ. — BSvär att ni vill skona honom, ropade hon. — Jag svär att jag vill göra det, svarade Jonathan utan betänkande. — Men hvad betyder en ed för er! utbrast enkan med misstrogen blick. Ni skall ej tveka att bryta den, om det gegnvar till era afsigters befrämjande. Jeg har lidit rog mycket äf er falskhet. Jag tror er icke. — Som ni behagar, svarade Jonathan med sträf röst. Men kom ihåg, att ni är i mitt våld — och Jacks lif beror af det baslut ni tar, — Hvad skall jag göra? utropade fru Sheppard och vred sina händer med ångest. — Rädda er son, sado Jonathan. Ni kan det. ! — För hit hozom då — låt mig se honom, låt mig omfamna honom — låt mig bli öfvertygad, att han är fri. Och jag skall tillhöra er. Jag svär det. — Hum! yttrade Jonathan. — Ni tvekar? Ni vill bedra mig. — Nej, så sannt jag lefver, svarade Jonathan med låtsad uppriktighet. Ni skell få se honom i morgon. — Uppskjut då giftermålet till dess. Jeg samtycker aldrig — förr. än jag sett. honom. — Ni begär omöjligheter, sade Jonåtban, med mörk uppsyn. Allt är iordning. Gifter