Dagens Nyheter – 19 juli 1872, sida 1

FR summa samt. flera vigtiga dokumenter, som han ville öfverlemna till honom, så framt han åtoge sig att medverka till er befrielse. — Det var Blåskinn, sade Jack. — Så trodde ockeå min far, återtog Winifred; och derför gaf ban genast eld på honom. Men ehuru skottet träffade, såsom tydligen syntes af blodfläckar på marken, kom bofven undan. — Er far gjorde rätt i hvad han gjorde yttrade Jack med någon bitterhet. Men, om han ej hade lossat det skottet, så-hade han troligen kunnat frälsa Thames och tillika satt honom i besittning af papper, som skulle ovedersägligen ådagalagt hans börd och hans anspråk på Trenchardska familjens egendomar. Ville ni, att han skulle skona min mors mördare? ropade Winifred. ;: — Nej, nej! svarade Jack. Och likväl... men det är blott en länk i den kedja af motgåvgar, söm tyckes omsluta mig på alla sidor. Hör mig, Winifred. ö Och han berättade i korthet hvad som hade händt i Jonathan Wildshus. ; Vid underrättelsen, huru sir Rowlands mord blifvit upptäckt, intogs Winifred af bestörtning; men då hon fick höra, hvad som hade händt Thames, huru han blifvit fälld till golfvet gevom ett slag af tjuftagarens knölpåk och derefter legat som död, gaf hon ifrån sig ett skärande skri, svimmade och skulle ha fallit, om ej Jack fattat henne i sina armar.