Dagens Nyheter – 17 juli 1872, sida 2

— UDDA lertid blefvo alla hans bemödanden att bryta ifrån låset fruktlöse; det var så hårdt fastskrufvadt, att det omöjligen kunde lossas; lika fåfingt försökte han, både med spiken och jerntaggen, ait dyrka upp det; slutligen, efter en half timmes fruktlöst arbete, lyckades han med jernstången slå sönder låsbetäckningen; och dörrn blef, Båsom han skrattande uttryckte sig, hans ödmjuke tjenare. Men knappt var denna svårighet öfvervunnen, förrän ev anvan ännu större yppade sig. Jack fortskyrdade sin väg genom den mörka gången och kom snart till sjette dörrn. På den var han beredd; men han var icge beredd på de nästan oöfvervinnerliga svårigbeter den företedde. Trefvando hastigt öfver dess yta med havden, blef han icke litet bestört att finna den utgöra lik-om en saemmansättning af riglar ech bommar. Det tycktes som man här hade sammanhopat alla möjliga försigtighetsmått. Den som varit mindre tilltagsen än Jack skalle blifvit afskröckt gevom öfvertygelsen att ingentiog vidare kunde göras och således öfvergifvit hela företaget. Men ehuru hans mod för ett ögonblick sjöak, kunde ingentiog förmå honom att afstå från sitt beslot. Ännu en gång kände han med handen öfver dörro och anmärkte noga alla hinder den för tedde.Det ver ett lås, som heads mer än cn qvadratfots vidd och var försedt med en utomordentligt stark jernbetäckning samt fastgjordt