Dagens Nyheter – 12 juli 1872, sida 1

kallat den mängd af fabrikslagar, som gedan 1833 utgifvits och genom hvilka den gemensamma principen fastställes att barn under 9 år ej få användas vid fabriker och alldeles inga vid nattarbete. BSlutligen hafva engelsmännen, under oupphörligt arbete med utredningen af denna fråga, äfven fått klart för sig att barn äfven hafva rättigheter och att de, mot hvilka de skulle skyddas, voro deras naturligaste beskyddare, mnemligen föräldrarne, som drefvo sina barn till fabrikerna. . I London hållas formliga slafmarknader, der barnen liksom lastdjur uthyras till fabrikerna. Det bekante Karl Marx, som utförligt skildrat denrza Londons och det engelska fabrikslifvets nattsida, skjuter skulden ensamt på kapitalet, men detta är ensidigt, ty det kan ej nekas att samhället har sin dryga andel i ansvaret härför. Genom nu gällande lagar i England bestämmes att 8 år är den yngsta ålder för barn söm få användas i fabriker, nemligen i kattuniryckerierna, och 12 år för arbete i jernfabrikerna. Ehuru Danmark är sämre lottadt i afseende å skydd för barn än Norge och isynnerhet Sverige, så står det dock framom både England och Frankrike. Medan i Sverige är förbjudet att i fabrik använda barn under 12 år och ingen under 18 år till nattarbete och i Norge finnas motsvårande bestämmelser, saknar Danmark i detta afseende all egentlig lagstiftning, utan det är endast kommunala ordningsreglor, 8om der skapat förhållandena, hvilka ock, isynberhet beträffande svafvelsticksfabrikerna, äro mycket ogynnsamma. Talaren hade utarbetat en tabell till belysande af de nordiska förhållandena och för sådant ändamål mottagit uppgifter från 60 fabriker, 4 från Norge, 12 från Sverige och 44 från Danmark. Af desså framgick, att helsotil!ståndet bland fabriksbarnen i Sverige öch Norge kunde sägas våra jemförelsevis godt äfvensom att der arbetas under ganska gynnsamma förhållanden. Hvad Danmark anginge, så måste man lägga märke dertill, att der användes ett vida större antal barn och gifta qvinnor än i de båda andra länderna. . Såsom resultat af sina undersökningar rörande denna fråga framställde talaren följande: förslag till resolutioner: 1:0 De i Sverige gällande lagbestämmelserna angående barns användning i fabrikerna böra antagas äfven i Norge och Danmark, hvarom borde uttalas en önskan; 2:0. Vid hvarje större fabrik bör anställas en läkare, som årligen bör oflemna rapport efter faststäldt schema öfver helsotillståndet. 8:0! Der gifta qvinnor användas till fadriksarbete bör det äfven finnas inrättadt ett barnhem; som lem när vård och skydd åt de små barnen. Profössor Horhemann slutade sitt högst intressanta ocH lärorika föredrag, Bom från början till slut följdes med odeladt intresse; med att under allmänt bifall uttala den önskan, att Janus-statyn, hvilken på ena sidan visar ett friskt, förnöjdt och välfödt — och på den andra ett blekt, utmärgladt och sjukligt barnansigte, måtte försvinna som symbol för barnaverlden, så att endast det friska, förnöjda och rödblommiga barnansigtet kunde af verkligheten framvisas. nen Ett kortare meningsutbyte uppstod efter föredragets slut mellän dr Steenstrup, direktör Hellmarin, kapten Heierdahl och redaktör Steenberg, men frågan efgöres. först i dag.