Dagens Nyheter – 11 juli 1872, sida 1

Vid återkomtten till audiensrummet fann Jonathan Thames Darell ligga orörlig på samma ställe, der han lemnat honom; men då han såg. närmare. efter, märkte han; att fickorna på.chan3a rock voro vända ut och in och att de tydligen blifvit plundrade. Förvånad öfver denna omständighet, såg han sig omkring i rummet och blef varse, att den fallucka, som, efter hvad förat är nämndt, ledde genom en lönntrappa. till källaren, var lemnad öppen. Strax derefter upptäckte han, att Blåskinn var: borta; . och fullföljande sina undersökningar, fann: han att plånboken med banknoterna, guldpåsen samt-alla bref voro försvunna, äfvensom, hvad Jonathan sjelf ej visste af, de två paketerna, dem Thames hade haft i fickan. Med en ohygglig svordom ryckte Jonathan till sig facklan och sprang med största hast utför. lönntrappan, lemnande juden allena. 8edan han noga undersökt alla vinklar och vrår i källaren, utan att upptäcka något spår efter Blåskinn, och då han fann källardörrn öppen, förstod han att hans flende undkommit den vägen. Jonathan återvände till audiensrummet i en sinnesförfattning, som var på intet sätt afundsvärd, och befallde juden att taga Thames liflösa kropp och kasta den i Vattenhålan. Det måschte ni schelf göra, herr Wild4, svarade Abraham och skakade på hufvudet. För alla verldens schkatter ville jag inte JACE SHEPPARD, 78.