Dagens Nyheter – 10 juli 1872, sida 2

1865 lemnade Eatopa, och den store resanden lyssnade med största spänning till hans ord. Derefter kom ordningen till Livingstone att omtala hvad han upplefvat, och se här ett kort utdrag af hvad han förtäljde. Vi tillägga dessförinnan, att Stanley fann Livingstone vid god helsa, frisk och stark och ifrig att fullfölja sina upptäcktsresor. I Mars 1866 !emnade Livingstone Zanzibar, åtföljd af 12 sipojer, 9 Johanna-män, 7 frigjorda slafvar och 2 Zambesi-män, tillsammans 30 personer. Resan gick först längs venstra stranden af Rownumafloden; men alit som han framträngd?, blefvo hans följeslagare allt mer förskräckte för de äfventyr, som väntade dem, och rymde efter hand nästan alla, utspridande, som skäl för sin återkomst, att Livingstone blifvit dödad i en strid med infödingar Endast sipojerna rymde icke, men de visade till sist ett så uppstudsigt sinnelag, att han måste afskeda dem. I Augusti 1866 hade Livingstone hunnit till höfdingen Mpondas område i nejden af Nyassa-sjön, hvars stränder han derefter delvis undersökte. I December samma år, sedan han legt sig nya följeslagare bland infödingarne, framträngde han i nordlig riktoing genom landen Bambisa, Bobembena, Borunga och Londa. I grannskapet af konung Kuzembes område öfverskred han ett vattendrag, kalladt Chambezi, hvars lopp han: länge förgäfves sökte utforska. Portugisiske upptäcktsresande i förflutna tider hade nemligen omtalat denna ström som ett tillföde till den stora Zambesi-floden och sagt, att han ej står i något slags förbindelse med Nilen. Livingstone, som misstrodde denna uppgift, föresatte sig att lösa gåtan. Från början af år 1867 till midten af Mars 1869 följde ban den hemlighetsfulla strömmens otaliga krökningar, tills han ändtiigen fick fulla bevis för att Chambezi icke, såsom förut antagits, är en källflod till Zambesi, utan deremot är en källflod till Nilen, som sålunda, räknadt från 11 gr. sydlig bredd, genomlöper en sträcka af 2,600 engelska mil, innan han uttaller i MedeMafvet. Så oaflåtligt fortsavte Livingstone dessa undersökningar, att infödingarne, förvånade deröfver, trodde honom vata yansinnig och sade: han har vatten i hjernan. Under sina vandringar kom Livingstone till Liemba och upptäckte, att denna sjö emottager sitt vatten från Tanganyika. Hans karta öfver sistnämnda sjö visar, att dess södra del till skapnaden liknar den nedra delen af konungariket Italien. Sjön sträcker sig från 8 gr 42 min. sydlig bredd 325 eng. mil i nordlig riktnivg och är således 73 eng. mil längre än nan hitintills trott. Lemnande Tanganyika gick Livingstone öfver Marungua-floden och kom till en liten sjö, Muero, som bildas af Chambezi. Sedan Livingstone öfvertygat sig, att Chambezi och Zambezi äro alldeles olika floder, återvände han till kung Kazembes land och reste derifrån till Ujigi, hvarest han i början af år 1869 skref bref, som med särskilda bud sändes till kusten. Derefter fortsatte han undersökningen af Tanganyika, hvarvid han fann, att elfven Rusizi flyter till och icke från denna sjö. I Juni 1869 genomtågade han Ugahbs.avdet och kom till Mamgema, ett hitintills ful:ikomligt okändt land. Der angreps han af en åsomma — bölder i fötterna — som tvang honom att hålla sig stilla under sex långa månader. Tillfrisknad bröt han upp i nordlig riktning och kom till en bred elf, kallad Lualaba. Anande, att detta storartade vattendrag är en fortsättning af Chambezi, som genomflyter Banguereo!o-, Luapulaoch Muerosjöarne, bröt han nu upp i sydlig riktning, framträngde till 4 gr. sydlig bredd, samt fann efter en ytterst svår resa den puukt, der Lualaba och Chambezi föreva sig med hvarandra. Nu följde han Chambezi flera hundra engelska mil och nalkades den del af Nilfloden, som redan blifvit uvdersökt, cå hans följeslagare gjorde uppror och rymde från bonom, medtagande hans flesta resesaker. Ensap, trött cch utbloöttad måste han återvända till Ujigi. -Han hade icke vistats der längre än från den 16 Oktober 1871 till den 3 November, då han hade den glädjen att möta Stanley. Detta är en kort öfversigt af Livingstones berättelse. Stanley och han gjorde sedermera i hvarandras sällskap en utflygt till norra ändan af Tanganyika. Uiflygten, som räckte i28 dygn, var högligen lärorik och behaglig. Den 14 Mars åtskildes de begge vännerna, och Stinley, försedd med bref från Livingstone, återvände till kusten. Livingstone vill ej lemna det inre Afrika, innan han undersökt den del af ChazembieHer Nilfloden, som ännu återsted honom att se, då hans följeslagares rymning nödgade honom återvända till Ujigi. Derefter vill han undersöka sanningen af ett ryate om fyra käll:jöar, som skulle lemna en väldig vattenmängd till Lualaba. Lyckas han i båda dessa företag, så är Nillodens stora gåta ändtligen och till fullo löst. Men härtill kräfvas ännu två år af mödor och äfventyr.