Dagens Nyheter – 9 juli 1872, sida 2

mörk portgårg, i hyilken de inträdde och ietade sig fram till andra, ändan, Här funno de en liten instängd gård, som på sila sidor omzafs af höga dystra murar., En enda dörr syntes, hvilken Jack försökte öppna, men fann den tillbommead. — Om jag bade mina gamla verktyg med mig, så skulle jag snart besegra detta hinder, räumlade ban. Nu ha vi inte annat råd, än att spränga dörrn, se ake — Låt oss försöka att komma in genom källaren, sade Blåskinr, i det, kan stampade på marken. Mir är en stor Jacka, genom hvilkån den gamle tjufgömmaren iopraktiserar alit tyngre gods, eom han vill försticka i de bemligaste vrårna at sin helvetiska boning. Jag bar mänga gånger sett honom dermed sysselsatt. Under det han gjorde denna anmärkning, försökta Blåskinn att, med tillhjelp af en mej, sel, som han hägdelsevis hade på sig; upplyf.a lucken; och sedan han fått upp den så mycket, att hon kunde komma emsilan med fingrarna, lyckades han svart med Jacks tillhjelp upplyfta dem helt och hället, då ett mörkt häl syntes, i hvilket han hoppade ned, — Följ mig, Thames, ropade Jack och bkoppade efter Blåskion ned i öppningen. De befunno sig nu j ett slags. källare, i hvars andra ända de funno en dörr. Den var stängd på insidan. Men Jack tog mejseln af