Dagens Nyheter – 6 juli 1872, sida 2

Den nya fabriken på Lötholmen. För några dagar sedan meddelade vi ett kort referat om ett mål, framkalladt deraf att åtskilliga personer, bosatta i närheten af den invid Liljeholmen belägoa Löfholmen, sökt få förbud utfärdadt mot anläggning af en tillämnad fabrik för tillverkning af salpetersyra och salpetersyrad ammoniak å sistnämnde holme. Såsom tillägg till detta referat och för att gifva nödig belysning åt nämnda fråga, som lärer väckt mycken onödig oro hus de närmast kringboende, meddela vi slutet af det utlåtande, professor F. L. Ekman afgifvet öfver fabrikens natur, hvilket har följande ydelse: Ehuru jag naturligtvis icke kan uttala något bestämdare yttrande öfver verkningarne af en fabrik, sum ännu icke blifvit uppförd, anser jag mig dock kunna säga, att nå2ot men för i närbetan varande menniskors och djurs belsa icke från den blifvande fabriken bör kunna befaras, äfvensom att jag håller troligt, att icke heller vegetationen i närheten deraf bör lida, förutsatt att fabriken väl inrättas och omsorgsfullt skötes. Den kemiska, liksom all annan industri, föker företrädesvis de större städerna, emedan den der finner de bästa vilkoren för sia utveckling; men den stöter oftare på hinder från grannskapernas sida, än hvad för andra industriella företag plägar vara fallet. Det är naturligtvis i sin ordneg, alt Cec fira för menniskors lif eller helsz, eller större obebagligheter för omgifningen från en dylik anläggning kunna uppstå, att den då får vika från den egentliga stadens tätare befolkade platser, liksom äfven att den kemiske fabrikanten bör göra allt möjligt för att förekomma obehag för grannarne; hvarhelst än hans fabrik är belägen. Men om det eljest är af vigt för vårt land — och derom äro alla ense — att den kemiska industrien må komma till större utveckliog hos oss än hvad bittille varit fallet, så synes det ock vara angeläget, att icke himma den lifaktighet som i denna riktning ändtligen börjat visa sig, genom att förvisa sådare anläggningar till platser, alliför afligsna från den allmänna rörelsen, för att der utan kännbar olägenhet ku ni drifvas. När man besinnar huru tätt strä derna vid Stockholms alla far!eder äro besådda med smärre landtställen och 8. k. semmarnöjen, så vill det synas, som om utsigterna för den kemiska industrien att kunna taga fäste i hufvndstadens närhet skulle blifva ganska ringa, om dylika anläggningar skulle kunna förhindras blott på grund af obevisade farhågor för menligt inflytande på djurs och menniskors helsa eller på vegetationen i närheten, eller slutligen derför, att fabrikerna möjligen emellanåt kunde obehagligt afficiera personer, hvilka för ett par månader sf året hyrt sig sommarnöjen i deras me st omedelbara rärhet.