Dagens Nyheter – 4 juli 1872, sida 2

Den förmente hertigen. I dessa dagar pågår i Paris en rättegång, som väckt icke ringa uppseende. ena sidan står en skälm af ovanligt slag; å andra sidan en i penniogsaker annars kringsynt och försigtig skotte, som här ådagalagt en gränslös enfald. Göteborgs MHandelstidniog har öfversatt berättelsen härom, som lyder sålunda: År 1870, vid den tid då tyska hären nalkades Paris, uppträdde i London enfransman, som kal lade sig hr Natal. En dag infann sig hr Natal hos den rike köpmannen Mactaggart Grant, som hyste stor beundran för Frankrikes nyss fallne kejsare och visat landsflyktige fransmän mycket medlidande. Hr Natal hade ett förnämt utseende och så höglidli;t nedlåtande later att br Mactaggart Grant nästan förvånades, när han fann främlingens ärende vara att låna den lilla summan af 10 pd st. Men krig och landsflykt hafva ju försatt äfven furstar i en slik belägenhet. Mactaggart Grant räckte bugande de 10 punden åt lånsökanden, som lofvade att snart återkomma. Han höll ock sitt löfte. Två dagar derefter stod den högtidliga skepnaden åter inför hr Mactaggart Grant och tillkännagaf att han hade något att i djupaste förtreende meddela honon. — Jag heter icke rätt och slätt Natal, sade han; mitt namn är grefve de Natal. Ni har visat ömt hjerta mot mina landsmän. Jag har härom underrättat kejsarinnan, och min fråga är nu, om jag vid något tillfälle längre fram får föreställa er för beunes majestät, när hon hedrar grefvinnan de Natal med sin närvaro? Hr Mactsggart Grant var förtjust. Grefven ordade åtskilligt om sina vänner Robert Wallace, Rouher, hertigen af Noailles o: 8 v.; hån talade varmt om det religiösa lif ban funnit i England, hvilket tröstade bonom för laadsflyktens lidanden, ty han sjelf hade sina tankar riktade på det öfverjordiska, och han slutade denna gång med att göra ett ficklån på 20 pund, hvarför han lemnade som säkerhet en vexel på Bacquier de Recamosa, en Parisbankir, hos hvilken han hade innestående 2,000 pd st. Någon tid derefter lyckliggiordes hr Grant med en ty hemsökelse af hr grefven. Denne såg om möjligt än förnämare och högtidligare utän vanligt... Denna --gång hade han också ett mycket vigtigt ärende. 2 — Min herre, sade han, jag kommer:i ett maktpåliggande uppdrag. Jag vet att franskö regeringen ilmnar upptaga ett lån på en milliard trank. Känner ni något engelskt hus, som vill åega sig lånet? u gick ett ljus upp för hr Grant. Främlingen är icke endast en förnäm man och personlig vin till kejsaren, han är äfven en politisk och finansiel storhet. . Hr Grant kände: ett sådant hus, och främalinen hsede knappt hunnitlemna honom, förrän än i och för det omnämdaå lånet ställde sig i förbindelse med huset Matheson komp. Men innan grefven gick hade han: ordat åtskilligt om det oinak kriget gjorde honom: Enkr Paris var afskuret från alla. förbindelser, vVat också han afskuren från förbindelser med.sin bankir. Han värdigades för den skull mottaga ett nytt ficklån på 80 pd st. Den 12 december inställde sig grefven på nytt å hr Grants kontor. Ett moln lägrade på hans anna, men denna liknade också molnskockaren upiters. — Min vän, sade han, jag har just fått ett telegram; som skyndsammast kallar mig till Paris för att deltaga i tredsunderhandlingarne, men jag vill icke lemna London innan J4g gåfvit et en nyttig viok. Det ärskäl att göra uppköp af lifsmedel för det svältande Paris. Dertill kräfvcs en summa af 4 millioner. : I borgen för denna kan ni påräkna kejsarinnan, kejserlige privsen och hertig de Persigny. Äro dessa amn icke tillräckliga, kan ni räkna på mitt eget. Och innan jag ru lemnar er är det min pligt att gifva er mitt fullkomliga förtroende. Jag är hertig de Balun, en af de rikaste jordegare i Frankrikö. Något hinder uppstod emellertid för hans afresa, ty ett par dagar derefter visade sig hertigen af Balun ånyo hos ht Mactaggart Grant. Han hade mottagit sorgliga underrättelser. Hans hus i Paris och Bellevue, värda 50,000 pd. st. årligen, hade grasats; :och bvad: än värrevar, han8-egendom i Balun; som årligen afkastat 16,000 pdst., var I grund sköflad af de tyska barbarerna. Det å-erstod honom nu bara huset vid Boulevard des Capucines, som afkastar endast 4,000 pd st. om året. Men den hugstore mannen bar dessa förluster sum filozof. Jag är viss om att komma på benen igen, sade ban; jag är icke törgäfves svåger till hertiginnan de Luynes och hertig de la Rochefoucauld och svärson till hertig de Bisaccia.