Dagens Nyheter – 4 juli 1872, sida 1

oo VW IV — Jag ber om förlåtelse, sade fångvaktaren med ödmjuk ton. Jag har ej ett ögonblick trott, att ni skulle vilja antaga mitt tillbud, men jag ansåg för min skyldighet att göra framställning derom, Å : — Var tyst bara och göm er nu. Jag tänker ringa efter supå6n. Knappt hade klädeshandlaren vidrört klockan, förrän en ung, vacker flicka inträdde, med mörka judiska drag, skälmaktiga svårta ögon, ;glänsande lockigt hår, ett smärt lif och en särdeles vacker vext, med ett ord, ett verkligt praktexemplår af ungkarlshushållerska. SS — Hör, Rachel! sade herr Kneebone åt sin täcka uppasserske; sätt fram flera kuverter och flera fat på bordet; ta hit allt hvad som fins i skafferiet. Jag väntar främmande. — Främmande! ropade Rachel; så här sent på qvällen! : -— Ja, flera främmande, miti barn, sade Kneebone. Och så vill jag ha ett par buteljer Canarisec och en flaska fint bränvin. oo Skall det vara något mer, herre? — Nej, ingenting mer! -— men hör! det vore kanske bögt ait isto lärga fram några silfverskedar eller silfvergaffiar: — Hvad, herre! ni mä väl inte tro att era gäster skv le stjäla dem! anmärkte Rachel med kli sk min. — Dot är så godt att inte inleda dem 4 frestolse, svarade Knesbone. Ooh för att göra