Dagens Nyheter – 2 juli 1872, sida 1

beteende, -då han gaf denna bofallning, någonting besynnerligt; som väckte portvaktarens förundran, och som han efteråt erinrade sig. Han gjorde likväl ingen anmärkning då för ögonblicket, utan beredde sig att genast åtlyda befallniogen. Så svart han var gången, steg Josathat uppför: trappan till: audiensrumihet; här satte han sig. ned och syntes lävge fördjupad i betraktelser. Detskall snart visa sig, hvilka hemska och förfärliga tankar då gysselsatte hans sinne. Efter en stund upplyfte hoå siva ögon; och om någon då varig närvarande och sett uttrycket: uti dem, så skulle det varit en syn, som ej -lätteligen kunnat glömmas. Mumlande någonting för sig sjelf, tycktes han liksom räkna på fingrarna både fördelarne och olägenheterna af någon plan, den han hade i sigte. Att han omsider beslöt sig till planens verkställande, huru helst den måtte vara beskaffad, det syntes tydligen deraf, att han helt Högt yttrade: — Det måste ske nu. Ett så godt tillfälle torde aldrig mera återkomma. Derpå steg han tupp och mätte rummet med hastiga steg, liksom vidare utvecklande sin plan, under det han gick fram och tillbaka. Slutligen öppnade han sin skrifbyrå och drog ut en löanlåda, bland hvars hemliga innehåll han uppsökte ett papper, som var gorgfälligt hoplagdt, tillika med en handske. Sedan han uttagit dessa saker och lagt dem afsides, sköt JACK SHEPPARD. HB.