Dagens Nyheter – 1 juli 1872, sida 2

. St och riktade en ofantlig studsare emot hans åufvud. — Tag henne! ropade Jonathar. och slängde den olyckliga enkan, som hade sfsvimmat under dettå fäktande, i armarne på Thames, hvarpå han sjelf sprang ut genom fönstret; och innan Thames hann lemna den sanslösa kroppen åt Wood för att förfölja bofven, var han försvunnen. — Spring efter och tag fast honom, ropade Thames åt drängarne, och laga att han inte undkommer. : Befallningeri blef skyndsamt åtlydd, — Jack, fortfor Thames, i det han vände sig till Sheppard, som nu först hade hemtat Big efter slaget och rest sig igen; jag will ej tråga er huru Di kom hit, ej heller tadlar jag er för denna vågsamblet, Lyckligtvis hafva, alltsedan Wilds sista mordanslag, alla våra tjenare varit väl beväpnade och ,stridsfärdiga. En vagn, som stod och väntade på landsvägen, väckte föret vår uppmärksamhet. När vi sedan undersökto omgifningarne, funno. vii trädgården två karlar af misstänkt utseende, och. vi hade knappt försäkrat oss öm deras pergoner förrän er mors nödrop kallade oss hit, och vi kommo just lagom för att rädda henne, — Er ankomst var i sanning en Försynens ekickelse, yttrade Jack. — Ni får ej dröja här ett ögonblick längre, sade Thames. Min häst står vid porten, sad