Dagens Nyheter – 29 juni 1872, sida 2

försålda ungefär 4!, hemmen. I afseende å hemmansklyfoingar lemnag endast den underrättelse, att i allmänhet hemman inom länet ära klufna i mycket små delar. Undervisningssamt p-aningtanstalter. Folkskolorna hafva under perioden i allmänhet blifvit förbättrade. Detta är allt hvad mun får veta om dÅenna vigtiga del af unådrvisningsväsendet. Nästan lika ofallständig är länsstyrelsens berättelse om öfriga läroanstalter. Visserligen upplyser den, att en folkhögskola år 1868 inrättats i Önnestad för 50 elever; att i MunkaLjungby socken finnes en uppfostringsansialt för små. fattiga barn: att i 11 församlingsr finnas slöjdskolor för flickor och eh småbarnsoch slöjdskola i Engelbolm; att de befintliga pedagogierna och landtbruksskolorna fortfarande tro i verksamhet, samt att Kristianstads högre elementarläroverk har flera lärjungar än skollokalerna kunna rymma, men någon detsljerad framställnirg om beskaffenheten eller omfånget af berörda skolor, lärjungarnes och lirarnes antal, kostnaden för undervisningens upprätthållande 0. d. hafva vi förgitves eftersökt. Om kreditanstalter beter det, att de i förra berättelsen omnämda banker under denna period fortsatt ein verisamhet ; att Kristienstads enskilda bank inrättet filialkontor på flera ställen (hvilka och buru många?), samt att filialhbanken i nyssnämda stad kommer snart att uppböra och delegarne ingå till största delen i Kristianstads och Skånes enskilda banker; men annat eller mera låter längstyrelsen os3 härom ej veta. Sparbankerna, som vid periodens eat voro 19, hafva ej så litet förkofrat sig; åelegarnes antal uppgick nemligen år 1865 till 13.483 men år 1870 till 21,183, och behåliningen har under samma tid ökats från 2,460,581 rdr till 3,844, 418 rår. Beträffande Kronouppbörden visar sig, att ståtemedien ökats från 2 855,068 ov rår till 3,450,524.29 rår, diverse verks medel (hvatibland finnes en post, varierande mellan 416, rår och 943 rår, med den outgrundliga titeln landehötdingesckordsamorteringsfonden) från 115,203.;s rår till 174.676.4; rdr, hvaremot riksgiäldemedlen minakats från 113.161.y rdr till 112,474,2g rdr. Hvad slutligen angår fattigvården synes derna jemvil inom detta lin kräfva allt större utgifier. Fattighusen, som 1866 uppgingo till 88, voro vid periodens utgång 93; fatiighjon med full försörjning utgjorde det förstnämda året 2,783 men det senare 3,654 och antalet understödstagare har under berörda fem år växt från 3.291 till 4.256; inkomstsumman i och för fattigvården uppgick år 1866 till 172.905 rdr och utgiftesummen tiil 177,910 rår, bvilka eummor år 1870 ökats den förra till 234,595 rdr och den senare till 235,243 rår.