Dagens Nyheter – 28 juni 1872, sida 1

sakta klef in genom fönstret. Era rop tjena till. ingenting. Hvem helst som derigenom hitkallas är tvungen att bistå mig med er sons gripande. Var tyst, säger jag, om ni önskar hans räddning. i Skräxd af Jonathans beteendö, indertryckte fru, Sheppard det rop hon redan hade på sing läppan, och både mor och son betraktade med farhåga tjuftagarens grofvå figur, som i skymningen syåtes dubbelt bredare och större än han i verkligheten var och nästan tycktes fylle, hela fönsteröppningen, Utom sina vanliga vapen, hade Jonathan hängande i ett bnöre vid handleden en ofantlig påk, försedd med en. stor och tung blyknapp, ett favoritvapen, som han alltid tog med sig på farligare expeditioner, och som skulle, ifall det hade behöfts,. underrättat Jack Sheppard, att närvarande expedition var årsedd som sådan. — Nåväl, Jack, sade han Föefter ett kort uppehåll; -är ni beredd att utan vidare omständigheter följa mig tillbaka till fängelset? — Ni kan få vetå det, om ni försöker röra mig, svårade Sheppard beslutsarnt. — Mina janitsceharer äro utanföre, sade Wild. ,-Jag är beväpnad och pi är det inte. — Det betyder föga. Ni skall tindå inte 42 mid Ia ta Ng Sheppard och kästade :sig på knä. — Btig upp, moder! ropade Jack; knäböj inte för ett sådant vilddjur. Jag skulle inte