hans skuld, att hans stackars mor är här Deraf ger man brottets följder. De elakt bringa förderf öfver alla som ha någon för bindelse med dem. Och så älskvärd den arm: varelsen är annars, så skulle det röra et hjerta af sten att se henne, då hon är i sit vilda lynne. Hon kan skrika flera dagar och nätter å rad. Om Jack Sheppard finge sc sin mor en gång i detta tillstånd, så vore de en lexa han aldrig skulle glömma — och er allvarsammare lexa än sjelfva bödeln kunde ge honom. Ehuru förhärdad han må vara skulle han bli rörd af hennes lidande. Mer han har aldrig varit hos henne — aldrig! Pratande sålunda oupphörligt, kom hon ändt ligen till stället, tog fram en nyckel och sade: — Det här är fru Sheppards rum, herre! — Lemna oss allena, min goda gumma, sade Jack och stack en guin6 i hennes hand, — Så länge ni behagar, min goda herre sade den gamla med en djup nigning och öpp: nade dörrn. Stig in här. Ni behöfver inte vara rädd för henne. Hon är inte elak a sig — och dessutom är hon fängslad, så at! hon inte kan räcka er. Med dessa ord gick hon sin väg, och Jack inträdde i cellen. Ehuru beredd han var på en ryslig syn och ehuru härdade hans nerver voro, bäfvade han dock ovilkorligt tillbaka för den förfär liga anblick som mötte honom. Hopkrupel