Dagens Nyheter – 18 juni 1872, sida 1

Nordiska konstoch industriutställningen i Köpenhamn. Hvarje utställning — och isynnerhet en sådan som den i vårt grannlands hufvudstad nu pågående — hvilar på en stor, betydelsefull id, som alltid måste framstå lefvande och tydlig för tanken och medvetandet, när ögat betraktar vare sig den lokal, som omsluter utställniogsföremålen, eller dessa föremål, produkterna af själens och kroppens förenade arbete. Långt kraftigare än ord förmå, tolka dessa föremål historien om den tysta och obemärkta, men icke dess mindre så ytterst betydelsefulla verksamheten inom folket, bland de djupa lederna, en verksamhet, genom hvilken detta samma folk häfdar sin plats i kulturarbetet, som i handeln och industrien har sin grundval. Det är dessa två faktorer,,anmärker en författare i Berlingske Tidende, som skapa välståndet, fördubbla den sociala energien och vidga synkretsen; det är de, som styra allas krafter hän emot en punkt, under det de, djerfva, oemotståadliga och fulla af beräkning, se bort från småsaker, krossa fåfängligheten och färden, endast arbetande för ett stort mål, som ställer alla andra i skuggan. De kunna ingenting förstöra, utan endast skapa; deras mission är att organisera och väcka. De besjälas icke alltid af absolut dygl, men tager aldrig dumheten och lättian under armarne. De ledas af en verksamhetens och ordningens anda, som icko kan gå framåt under ofta återkommande skakningar. Detiär en positiv kraft, som intresserar sig endast obetydligt för abstraktioner, men som fyller hamnarne med skepp, fabrikerna och verkstäderna med flitiga, ibärdiga arbetare och gör staten rik genom medborgarnes välstånd. Den har utvecklat sig i Venedig, Genua och Holland, den har ekapat England, och Nordamerikas förenta stater skulle måhända icke hafva bestått iett år, om de icke tagit denna kraft som arf från moderlandet. Det finnes icke något land, som kan jemföras med amerikanska republiken hvad beträffar individuel energi, och denna har just sin lifsrot i detta lands industriela verksamhet, hvars historia är historien om endast segrar och underverk, Det bör emellertid icke glömmas, att det samhälle, som har industrien till grundval, icke kan undvara en sträng moral, ty derförutan hotas det af de största faror. Det fordras trofasthet, ordning, ordhållighet, tålamod, fasthet, personliga dygder och fasta grundsatser, såvida industriarbetaren icke skall bli den olyckligaste af alla varelser. Nordens riken kunna i detta hänseende prisas som lyckligt lottade, ty deras arbetare hafva sielfva visat sig förstå sitt eget bästa och genom