hd -F I — Bevarg, kapten, det kan aldrig vara er allvar! Inte vill ni röfva herr Wilds förste janitschar! — Jag vill röfva herr Wild sjelf, om jag träffar honom, svarade Jack. Se så, fort aj med rocken ; annars skjuter jag er en kula föl pannan, att börja med, och klär af er sedan — Må ske då, kapten; hellre än att n skall begå ett så stort brott, så ger jag el rocken frivilligt, sade Quilt; se här är den. Vill ni mig någonting mer? — Jag vill ha er väst. — För tusan! kapten, jag kommer att fryss ihjäl. Jag trodde ni skulle nöja er med min hatt och min peruk. — Jag vill ha dem också, svarade Sheppard; äfvensom era stöflor. — Mina stöflor? Nå djefvulen annamma! Men de passa inte åt er; de äro för stora. För öfrigt begriper ni väl, att jag inte ken rida utan stöflor. — Var inte ledsen! sade Jack; ni skall inte behöfva rida; ni får gå. Be så! fortfor han, då hans befallningar blifvit, ehuru icke utan motvilja, åtlydda; bjelp mig nu också på med stöflorna. Quilt föll ner på sina knän, liksom för att hjelpa honom pådraga stöflorna. Men i detsamma passade han på tillfälle och fattade hastigt tag i Sheppards ben, för att slå om. kull honom.