Dagens Nyheter – 8 juni 1872, sida 1

FA a förhåller det sig med ryktena om att underhandlingarne med Tyskland rörande de ockuperade departementernas utrymmande skulle ha afstannat. Dessa underhandlingar fortgå långsamt, men oafbrutet, mot sitt mål. Från Paris skrifves, att den i och för granskning af septembår regeringens handlingar nedsatta komitea nu afslutat sin undersökning om de omständigheter, som nödgade franska östarmån att draga big in på schweiziskt område. Det har visat sig, att ansvaret för denna sorgliga tilldragelse till en stor del drabbar Jules Favre. Då vapenstilleståndet var underteckoadt den 28 januari kl. 8 på aftonen, sände Jules Favre följande telegram till delegationen i Bordeaux: Vi ha i dag undertecknat en traktat med hr Bismarck. Vi ha blifvit eniga om ett vapenstillestånd på 21 dagar. En nationalförsamling är sammankallad i Bordeaux till den 15 februari. Under rätta hela Frankrike om denna nyhet. Bringa vapenstilleståndet till utförande och sammankalla valmännen till den 8 februari. En medlem af regeringen skall resa till Bordeaux, Men häri talade Jules Favre icke om östarmen och det undantag som den var underkastad. Gambetta bragte vapenvstilleståndet till utförande, och general Clinchant, som var östar måns chef, erhöll liksom de ötriga cheferna ordern den 29 januari. Armån var då stadd i fullt återtåg mot Bresse. Förtrupperna hade redan hunnit förbi Pontarlier och hade 24 timmars försprång före Manteuffel, som skulle afskära dem återtåget. Men då Clinchant ansåg sig tryggad genom vapenstilleståndet, saktade han marschen och förlorade försprånget. Slutligen blef han anfallen och måste då öfverskrida schweiziska gränsen för att undvika att bli tillfångatagen. Enligt denna berättelse skulle alltså katastrofen icke ha egt rum ifall Jules Favre hade redigerat telegrammet såsom han bordt och meddelat delegationen, att östarmån icke var inbegripen i vapenstilleståndet. Den förut af oss omtalade duellen mellan Paul de Cassagnae och journalisten Lockroy uppkom derigenom, att den senare kallat kejsar Napoleon för en feg stackare och en bandit och att Cassagnac derefter betalde Lockroy i sin tidniog med samma mynt. Duellen egde rum den 1 dennes kl. 3 i Buzenval. Vapnet var värja. Paul de Cassagnac gaf Lockroy flera stygn; först genomborrade han den senares hand, andra gången stack han honom i benet, tredje gången sårade han honom lätt vid munnen, och fjerde gången gaf han honom ett nytt stygn i handen. Det sista såret gjorde slut på duellen. Lockroys sekundanter voro Allain Targå, medlem af kommunalrådet i Paris, och Francois Victor Hugo af Rappels redaktion. Cassagnac hade till sekundanter grefve Maurice d Hirrison, f. d. adjutant hos general Trochu, och marinlöjtnant Blanc. De båda sistnämda äro bekanta bonapartister. Italienska författningens årsdag den 2 juni har firats i Rom med mycken glans. Endast väderleken och påfven vägrade deltaga i glädjen — väderleken uti Italien plägar annars vara konstitutionelt stämd. Konung Victor Emanuel visade sig till häst på gatorna och lät trupperna och nationalgardet paradera för sig. Husen voro prydda med flaggor. En stor folkmassa trängdes på gatorna och helsade konungen och trupperna med lefverop. Enligt ett telegram från Rom, har äfven hotat österrikiske ministern hr von Kubeck att icke vidare mottaga honom i Vatikanen, om han underhåller någon slags förbindelse med Victor Emanuels regering. Man har beräknat till 700,000 frank de skador, som förorsakats af Vesuvii senaste utbrott nemligen jord, förstörd af lava, 100.000 frank; förstörda byggnader lika mycket; skörd, som förstörts af regnen af aska, sand och sjudande vatten, 300,000 frank; indirekta förluster 100.000 frank. Men sammanskotten till un