Dagens Nyheter – 4 juni 1872, sida 1

VOT em för främlingens blickar. Men snart derpå gjorde han en hastig rörelse, hvarvid hans ansigte blef synligt, och främlingen fann då att det var en ung man af nästan samma ålder Bom han sjelf. Denna persons klädsel var högst praktfull och bestod af en scharlakansfärgad ridrock, fodrad och kantad med blått, samt utsirad med breda guldgaloner, en grön stickad silkesväst, broderad med silfver och prydd med rika fransar, äfvensom en hatt, utstyrd på samma smaklösa sätt. Han var smal till växten, men väl proportionerad, och hans längd öfversteg icke fem fot, fem tum. Hans hy var blek, och bans stora svarta ögon hade ett olycksbådande uttryck. Hans hufvud var litet och klotrundt, och han brukade ej peruk, utan hade sitt släta svarta hår afklippt tätt intill hufvudet. Bedde de unga männen igenkände hvarandra i samma ögonblick. Begge häpnade. Den sistnämnde tycktes i början vara sinnad att rida närmare och tilltala den förre; men plötsligt ändrade han tanka och ropade åt sin följeslagare med en röst, som främlingen myck.t väl igenkände; hvarpå han satte sporrarnai hästens sidor och sprängde framåt Edgeware-vägen i fullt galopp, åtföljd af sin äldre kamrat. Den qvarblifne ynglingen, drifven af en känsla, som vi ej skola uppehålla 0o3s med att granska, satte genast efter dem; men emedan de voro bättre beridna, blef han allt mera efter. Då han märkte att de togo af en biväg åt venster,