NN SVår arme för krig mot soldater, icke mot fredliga medborgasre4, är en gtundsats, Bom hvarje fältberro visat sig angelägen proklamera, äfven om den icke alltid i praktiken kunnat uppehållas eller tillämpas. Då denna princip, bvarpå krigets förfärliga konst är grundad, och hvarifrån det ruinerande behofvet af stående armåber utgått, skall gälla vid krigstillfällen, så är det väl ingen alltför djerf förutsättning, om man antager, att den bör hafva fullt gällande kraft äfven under djupaste fred. Vårt land har haft den oskattbara lyckan at; nu snart i sextio år få åtnjuta fredens välsignelser. Hvarje sann fosterlandsvän bör önska och arbota på, att denna lycka aldrig måtte bli störd. Eftersom de menskliga förhållandena nu en gång blifvit så förvridna, att det naturligaste tillstånd, det fredliga, erfordrar oaflåtliga ansträngningar för att uppehållag, så böra alla goda patrioter utan betänkande underkasta sig dessa ansträngningar. Vår uppgift i detta fall kunde vara svårare än den nu är, om vi hade en krigslysten arm6. Dess bättre hafva dock våra indelta soldater ett alldeles afgjordt fredligt lynne och äro i detta fall ett troget uttryck för sinnesstämningen hos det folk, till hvars försvar de ställt sig i ledet. i Deremot gifva herrar officerare oss allt emellanåt påminnelser om, att krigarlynnet ännu finnes qvar i armåns högre grader. Om yttringarne af denna sinnesart ginge i samma riktning som den ofvan anförda grundsatsen angifver, så vore derom kanske intet att säga, tvärtom förtjenade de då ur militärisk synpunkt beröm, men nu är händelsen den att det lilla krig, som våra militärer midt i freden underhålla, har er alldeles. motsatt karakter-och ledes af prins cipen: krig icke mot soldater, utan mot fredliga medborgare. Fråga tjenstemännen i postoch tullverken samt vid jern vägstrafiken — alla fredliga medborgare, så vidt vi veta — och de skola konstatera det pågående kriget, fördt just mot dem — ett försåtligt krig, ty anfallen ske utan föregående krigsförklaring, och krigstillståndet kan sägas vara permanent, ehuru det icke är officielt. En annän olikhet, som detta krig företer mot vanliga, är äfven den, att då våra härköfvitsmän förr togo medmenniskors lif för att vinna ära, detta krigarens lockande ideal, taga de nu från dem en anställning för att vinna — huru prosaiskt! — ett fett brödstycke. För detta ändamål har en högt betrodd krigsman i dessa dagsr lyckats öppna en ny bresch och derigenom utsträcka kriget till ännu ett af statens civila verk, Officiella tidningen meddelade nemligen i fredags, att en af armåns yngsta öfverstlöjtnanter, hr D. Nordlander, som med ovanlig hastighet slagit sig genom graderna på den militära banan, med kunglig majestäts samtycke intagit en af de högre tjensterna inom telegrafverket, nemligen intendentsbefattningen vid norra telegrafdistriktet. Det af oss vid ett föregående tillfälle antydda ryktet har härigenom vunnit bekräftelse. Då det är mot det nu äfven till telegrafverket införda fördömliga befordringssystemet gom vi känna 0ss manade att, med hänsyn till rättvisa och billigbet mot detta