till en liten. gyttjig vik, som har i senare tider fått namn af Exekutions-varfvet. Så snart man hunnit till detta ställe, sprang Wild i land och omgafs genast af flera pe.goner, bland hvilka var Quilt Arnold, som höll en häst i tygeln och skyndade sig emot sin herre. En vagn stod också i beredskap på något afstånd. Sir . Rowland, som under hela tiden hade synts försänkt i djupa tankar och haft sina ögon fästade på det långsamt utföre floden bortgående fartyget, steg helt makligt i land, — Ändtligen får jag rå mig sjelf, mumlade riddaren, då hans fot vidrörde stranden. — Inte så alldeles, sir Rowland, yttrade Jonathan, ni är min fånge. — Ha! utropade Trenchard, i det han steg tillbaka och drog sin värja. — Ni är arresterad för högförräderi, återtog Wild och satte en pistol mot hans hufvud, under det han drog upp ett papper ur fickan; här är mina order. — Förrädare! ropade sir Rowland. Falska, djefvulska dubbla förrädare! — Bort med honom! sade Jonathan till sina handtlangare, hviika emellertid hade gripit Trenchard bakifrån och skyndsamt bregte honom i vagnen, innan han fick yttra ett ord mer. Föret skall han till herr Walpole och gedan till Newgatel! Och bi, Quilt, fortfor han, vändande sig till janitscharen, som förde fram hästen åt honom, ni skall genast begifva er