Dagens Nyheter – 23 maj 1872, sida 2

Husslöjden i Elfsborgs län. För att åstadkomma en i större omfattving ordnad husslöjd af värdefullare trävaruarbetea hölls för kort tid sedan ett möte i Borås, denna medelpunkt i en industriel ort, och för detta mötes förhandlingar leranar stadens tidrnivg en redogörelse, hvarar vi återgifva följande: Ornenmentsbildhuggsren Ablborn öppnade mötet med ett innehållsrikt och lifvadt föredrag. Sedan hr A. genomgått en af honom upptecknad, sirdeles intressant historik angående möbeltiliverkningens uppkomst och utveckling i Vestmanland, tillade han, att en så intelligent ellmoge som den i östra Vestmanland, och hvilken väl icke är att betrakta såsom något undantag från Sveriges öfriga industriella ech hus: slöjdidkande befolkning, är sannerligen svår stt uppleta i andra länder, ty intet annat lands allmoge kan för närvarande, hvad prisbillighet och utförande beträffar, uppvisa något dylikt inom möbeltillverkningens område. Talrika beställ ningar intyga detta. Denna tillverkning, ehuru för närvarande visserligen ej obetydlig inom Vestmanland och Halland, motsvarar dock icke en stigande efterfrågan, hvarför också ulla skäl tala för, att hittills vidtagna åtgärder till träindustrins befrämjande äfven utsaträckas till andra rrovinger. Af evenska slöjdförevingen i Stockholm hade br Åhlborn fått i uppdrag att i Elfsborgs län utdela 200 exemplar af den af br C. E. Ljungberg författade broschyren Om husfiitens tillstånd i Sverige och dess betydelse för vårt land, hvaraf nu ett större antal utdelsdes. En mängd träarbeten förevisades och utlånades till närvarande elöjdare, som åtogo sig att till blifvande utställningen i Venersborg den 31 instundande juli förfiärdiga dylika, hvaribland 5 olika slag stolar jemte diverse mindre träsrbeten. i Slutligen vidrörde hr A. i ett intrersant föredrag konstens olika ställning till industrien i olika länder, och anfördes bland orsakerna till Frankrikes stora öfverligsenhet i frambringandet af smekfulla arbeten, dels att den franske arbetaren har framför andra en medfödd talang oca ett mera u:tbildadt sinne för. färgharmoni och sköna former, dels och Iufvudsakligen att de franska arbetsgifvarne funnit med sin fördel öfverensstäimmande att vid val af mönster och dessin för sina arbeten alltid vända sig till de största, för samma fack arbetande konstnärer, bvilka ofta betalas ganska högt f sina id6er, under det i flera andra länder fubrikanterna af illa beräknad sparsamhet låta utföra sina mönster och modeller af klåpare, som för lågt pris lemna fuskverz, hvaraf härllyta plumpa och smaklösa industriartikiar. Ännu ullmännare är att man icke påkostar något alls för mönstren, utan helt simpelt tager dem hvarhelst de kunna öfverkommas. Dst anförda illustrerades genom åtskilliga exempel från olika grenar ef konstindustrien. Vid tisdagens möte förevisadea en rikhaltig samling af verktyg för finare triiarbeten, såsom rottingsklyfnivgsmaeskiaer, alla slags bildbuggareoch svarfjern, ritningar till eågmaskiner för trampa och vet m. m., de sistnämda ef sådan beskaffenhet, att allmogen ejelf kan förfärdiga dem efter. modell, som ofördröjligen kommer ait uföras vid tekniska skolan i Borås efter dessa ritnirgar Under br Ahlborns vistande hi es hade några elever vid tekniska skolan utfört tre olika slag af arbetsritnivgar å stolar, hvilka jemte fem dylika ritningar, tillhörande siöjdföreningens piodellsamling, vu utdelades till dem af de niärvarande, hvilka ytterligare anmälde sig att efter dessa förfärdiga profstolar för den blifvande utställningen i Venersborg. Omkring 30,000 sådana vsckra, viilarbetade stolar, som här blifvit till prof förevisade, lira kunna förfirdigas på året inom Våhla socken; men detta är långt ifrån stt kunna uppfylla behofvet af denna vara, då årliga afsättniugen beräkpas till omkring 500,000 stycket. Felfrittförärdigade, betalas stolarne med 6, 16, 15, 16, ja ända till 18 rår stycket, allt efter den större eller mindre fulländning, noggrannhet och irbete, som på dem blifvit använda. Eburu att börja med flera af de närvarande enickarne syntes vara ganska tvchågsne huruvida de skulle våga åtaga sig något sådant arbete eller icke, blefvo de dock härtill rätt bereåvillige, sedan de fått se de ganska enkla verktyg, som härtill begagaas och sf. hört hr A:s mycket tydliga förklaring rörande deras användande. MOM Ser FEK tm tor AH OUTER ERA