Dagens Nyheter – 22 maj 1872, sida 1

Bom senast varit upptaget af gatskojarne hvilka nu, som det tycktes, blifvit frigifna — var egnadt att ingifva ytterligare farhäga och afsmak. Det var så starkt uppfyldt med blandade ångor af tobak, öl, bränvin och andra dryckesvaror, att atmosferen var nästan qväfvande. De bänkar som gingo rundt omkring rummet hade, ehuru fästade med jernkrampor vid väggen, blifvit med våld lösryckta; bordet, som var på samma sätt fastsatt vid golfvet, hade blifvit uppoch nedvändt; och buteljer, krus, bålar och glas voro slagna i stycken och kringströdda i rummet. Med ett ord, allt vittnade om dess gista invånares förstöringslust. Här låg en hel mängd portklappar af alla storlekar och fasoner, ifrån det stolta lejonhufvudet till den enkla kopparhammaren; der såg man en samling skyltar, med egarnes namn och yrke helt och hållet öfversuddade. På ena sidan stodo de verktyg, hvarmed det sista pojkstrecket blifvit utfördt, nemligen ett ämbare fyldt med färg och en borste; på andra sidan var upprest en trofå, sammansatt af en nattväktares skramla, en uniformshatt, hvarpå kronan var borttagen, och en lykta ditsatt i stället, en soldatperuk blött i punsch, ett sönderrifvet krås med manschetter, ett halft dussin konstapelskäppar och en afbrutei värja. Medan snickaren öfverskådade dessa minnesmärken af okynnet, hade fru Sheppard i ett