Dagens Nyheter – 16 maj 1872, sida 1

-—-— MUD väktare följde långsamt efter, och här gjorde Jack Sheppard ännu ett försök att komma undan, i det han bockade sig hastigt ner och kröp mellan benen på sin ledsagare. Den lille judens klädsel var likväl icke gynnande för framgången af detta tilltag. Jack blef fångad liksom i en snara mellan de släpande skörten af Abrahams långa öfverrock, och i stället att förvärfva friheten genom sitt qvicka påfund förtjente han sig blott ett dugtigt kok stryk. Sharples mottog dem, ståendo på tröskeln, och sedan han hållit upp sin lykta för att betrakta de nykomna fångarne och göra sig bekant med deras anletsdrag, nickade han åt Quilt, med hvilken han tycktes hafva något hemligt förstånd, hvarpå han stängde och tillbommade dörren. — Nå, hvad är meningen? brummade han och vände sig till Quilt; ni vet hvem jag har här, förmodar jag? — Det vet jag visst, svarade Quilt; min höga vän, markiser af Slaughterford, är här; men hvad gör det till saken? — Hvad det gör till saken? upprepade Sharples stucken; det gör mycket till saken, det gör allt. Hvad skall jag med de der begge slynglarne, he? — Ni skall göra med dem, som ni vanligen gör med era fångar: stänga in dem, svarade Quilt. — Det är lätt sagdt. : Men om jag nu inte