Dagens Nyheter – 15 maj 1872, sida 2

-— 200 han fick en af den här — min aftonstjerna, som jag kallar den, sade nattväktaren, i det han skakade en ofantlig påk, som var försedd med bly i ändan; och, vid St Patrick! han stupade som en oxe. — Bevars! utropade Quilt; slog ni ibjäl honom? — Inte alldeles, svarade Terence skrattande; men jag bragte honom fill sans. — Bragte ni honom till sans på det sättet att ni gjorde honom sanslös? Jag skall säga er, Terry, jag tycker inte om, att ni slog markisen. När det faller unga lorder in att vara litet lustiga, så måste man ha öfverseende med dem. Om de skulle någon gårg bryta lös en portklapp, eller måla en skylt, eller piska upp vakten, eller trotsa en magistratsperson, så betala de för sitt öfverdåd, och det är nog. Hvad mer kan en förnuftig mennigta, helst en nattväktare, begära? Utom dess är markieen en förbannadt hygglig karl och min synnerlige vän. Det finns inte hans make ibland Englands pärer. — Åh, kors! när han är er vän, mitt Hjerta, gå behöfver intet mer sägas; jag är rätt ledson, att jag slog honom. Men jag rådde inte föret; det ligger i blon; jag tror, om fen sjelf gaf mig en sittopp, så gåfve jag hozcm bums en igen. — Nå, lika godt, svarade Quilt; ha bara litet tålamod, så skall ni få se att markisen