Dagens Nyheter – 14 maj 1872, sida 2

-— 01 — då han upptäckte bakom gardinen Jonathan Wild. — Var tyst sade Jonathan med en hotande hviskning. — Hvad var det du såg? frågade lady Trafford. — Min fiende, svarade hennes son. — Din fiende! upprepade hon, missförstående hans mening. Sir Rowland är din morbror; han skall bli din beskyddare; han skall försvara dig mot hvem som helst. Vill du icke det, min bror? — Lofva! sade en djup röst i Trenchards öra. — Man vill döda mig, topade Thames. Det är en person i detta rTum, som syftar efter mitt lif. — Omöjligt! svarade hans mor. — 80 då hvilka fjettrar jag bär! ropade Thames och höll fram sina med handklofvar hopfästade händer. Dessa bojor ha blifvit mig påsatta efter min morbrors befallning. — Ha! skrek lady Trafford och föll ned igen på sitt läger. — Intet ögonblick är att förlora, hviskade Jonathan åt Trenchard, Hans lif — eller ert? — Ingen skall hädanefter göra dig något ondt, min älskade gosse, sade lady Trafford. Din morbror måste beskydda dig. Det blir hans egen. fördel att göra det. Han kommer att bero af dig. — Gör hvad ni vill med honom, sade Trenchard sakta till Wild.