Dagens Nyheter – 13 maj 1872, sida 2

oo SM AVN riddaren modfälld. Jag böjer mig under ödets vilja. 24 Böj er under ingenting, sade Wild som ville försöka att ingifva honom nytt mod; helst då era planer och företag lyckas. Menniskans öde är alltid i hennes egna händer, Ni blir er systersons bödel, eller också blir han er. Befria er från den der svagheten som förlamar er kraft. Nästa timme upphöjer er, eller krossar er för alltid. Gå till er syster och lemna henne inte förrän allt är förbi. Anförtro det öfriga åt mig. Sir Rowland tog obeslutsam några steg åt dörren, men bäfvade tillbaka för det eorgliga uppträde som nu visade sig. Det var hans syster som: ett par af hennes tjenarinnor buro på sina armar in uti håns rum och som tydligen befann sig på sitt yttersta; Norris, gråtande och yridande sina händer, gick förut och beredde plats på en soffa, der den olyckliga ladyn sakta nedlades. Just i samma ögonblick kom äfven Charcam, som tycktes af de sista händelserna ha blifvit alldeles förvirrad, och släpade in Thames i rummet, sålunda bokstafligen åtlydande Jonathans befallning. Jack Sheppard deremot bade han lemnat utanför i den rödskäggige julens vård. — Död och helvete! mumlade Wild mellan tänderna. Sådan vanvettig menniska! Han förderfvar allt med sin dumhet. För gossen på ögonblicket bort igen! Med dessa ord skyn