Dagens Nyheter – 11 maj 1872, sida 2

hur kort, stund för mig, ty jag tycker om sådana uppträden. Men vi låta tiden gå oss ur händerna. Haf den godheten attteckna ert namn under denna nota. Ni serattjag begär ingenting förrän jag fullgjort min förbindelse. Trenchard tog en penna. — Det är gossens dödsdom, anmärkte Jonathar med ett ilskefullt löje. — Jag kan ej underteckna den, sade Trenchard. — Fan besitta! utbrast Jonathan och grinade så att begge hans glänsande tandrader syntes i hela dess bredd; jag låter inte huttla mig på det sättet. Detta papper skall undertecknas, eller också går jag min väg. — Gå, herre! svarade riddaren med högdragen min, far — Jaha, jag skall gå och det genast! svarade Jonathan och stack sina händer i fickorna, men jag går inte ensam, sir Rowland. I detta ögonblick slogs dörren upp och Charcam släpade in Thames, som han höll i kragen och som förgäfves stretade att göra sig fri från hans hårdhändta tag. — Här är den ene af tjufvarne, sir Rowland! ropade betjenten. Jag kom justirättan tid ut härifrån för att bindra honom komma undan. Den lille karnaljen hade fått veta af någon bland qvinfolken att ladyn var rest, och ärnade just laga sig bort, när jag hann honom i trappan. Följ med bara, min vackra