Dagens Nyheter – 3 maj 1872, sida 1

-— 108 — ända ned till hälarne. Hon var nu klädd i en liten hvit rock med mycket långt lif och mycket korta ärmar, som tycktes vara egentligen ämnad att brukas med styfkjortel. Hennes fina hals var omgifven af ett svart band, hopfästadt med ett litet guldlås, och på hjessan hade hon en mycket liten spetsmössa. Rummet der hon satt var en afplankning i vinden och hade, som vi redan nämt, blifvit äf herr Wood anvisadt åt gossarne att leka uti; också rådde der, såsom nästan alltid i gossars lekrum, den fullkomligaste brist på ordning och snygghet. Allting var kastadt om hvartannat, efter som infall eller slump hade fogat, och de ryggbrutna stolarne samt det rankiga bordet buro vittne om mången strid. De begge ynglingarnes karakterer kunde för öfrigt igenkännas på hvarje särskild småsak som fanns i rummet. Darrells egendomliga lynne röjde sig i en rostig sabel, en hög granadörmössa, en musköt utan lås och laddstock, ett värjgehäng och en patrontaska, jemte åtskilliga andra saker, som utvisade en bestämd håg för det militäriska. Bland hans böcker syntes Plutarks lefvernesbeskrifningar och Berättelser om stora härförare? hafva blifvit flitigast rådfrågade; medan Handbok för snickare och en XLärobok itrigonometri och geometri? voro betäckta med tjockt dam. På samma hylla der dessa böcker voro uppställda lågo den gamla vackra balladen: St Georg för England samt en lojal visa, som på den tiden